Sommarvärme kan ge isfria vintervägar

Låt sommarsolen smälta isen på vinterns isvägar.

– Det liknar bergvärme, men man laddar berget under sommarens varma period, säger Chalmers-forskaren Josef Johnsson som arbetar med projektet.

Is och halka är ett gissel i trafiken på vintern. Speciellt i utsatta vägavsnitt som branta backar, broar och viadukter. Men om man kan värma upp hus med bergvärme, varför skulle man inte kunna använda samma metod för att värma upp vägavsnitt?

– Som forskare försöker vi komma på nya idéer. Och nya idéer bygger ofta på gamla idéer, säger Josef Johnsson, nybliven doktor i byggnadsteknologi på Chalmers.

Skapa isfria vägar

Målet har varit hitta nya lösningar för framkomlighet på vintervägar både i Sverige och i Norge.

– Syftet är att utvecklat en metod att med hjälp av bergvärme göra vägar isfria. Det skulle kunna leda till bättre framkomlighet, färre olyckor och minskat saltbehov, säger Johnsson.

Att värma vägpartier är i sig inget nytt. Det finns redan i dag sträckor där vägbanan värms upp för att undvika halkolyckor, till exempel Göteborgsbacken på väg 40 in mot Jönköping. Men där används spillvärme från fjärrvärmeverk.

Tanken med projektet är att istället använda värme från berggrunden, på samma sätt som man gör för uppvärmningen av många hus. Men det finns ett problem.

– En vanlig villa har ett ganska begränsat energiuttag och då kan den kringliggande marken fylla på bergvärmebrunnen så att värmen räcker. Man tar man ut ett större uttag så måste du tillföra energi, konstaterar Johnsson.

Solvärme på sommaren

Lösningen på problemet är att låta solvärmen på sommaren "ladda" systemet med energi som sedan kan användas på vintern.

– På samma sätt som man har golvvärme i hus lägger vi slangar i vägbanan, ett par cm under vägytan. På sommaren blir vägen varm och den värmen leds ner i marken. Vätskan i slangarna cirkulerar ner i brunnen och på så sätt värmer den upp det omkringliggande berget.

Där lagras energin till vinterhalvåret. Men det innebär inte att man kan värma upp vilka vägavsnitt som helst. Det finnas förutsättningar som måste uppfyllas.

– Det bygger på att vi får ganska mycket solenergi under somrarna, med många soltimmar och ljusa kvällar. Och att man är på ställen där man har rätt förutsättningar i marken så att det till exempel inte finns kylande grundvattenströmmar.

I princip självförsörjande

Men tekniken har många fördelar.

– För vägavsnitt som inte ligger i tätort eller vid bebyggelse skulle metoden passa bra i och med att systemet i princip kan vara självförsörjande. Själva styrsystemet för anläggningen kan fjärrstyras centralt och anpassas för att fungera för flera olika vägavsnitt, säger Josef Johnsson.

Tekniken har provats och kalibrerats i en testbädd utanför Östersund. Men när och var den nya tekniken kommer att användas återstår att se.

Hela projektet är finansierats, främst av Trafikverket och dess norska motsvarighet Statens vegvesen. Och Trafikverket ser på resultat med stor tillförsikt.

– Det ser bra ut, bra resultat och bra funktion på anläggningen. Med små temperaturer kan man åstadkomma precis det som vi behöver, att få en lite varmare vägyta som gör att vi kan få fäste för bilar, säger Jan-Erik Lundmark, nationell samordnare för beläggningsfrågor på Trafikverket, som följt projektet.

Inom fem år

Lundmark tror dock att det kommer att dröja innan vi ser tekniken i full funktion på svenska vägavsnitt.

– Tittar man på vad som är rimligt så borde vi inom fem år ha den i funktion, spekulerar han.

Innan dess vill Trafikverket utföra fler tester.

– Om man ska ta den här tekniken vidare så måste man prova den på en del av det allmänna vägnätet. Vi har ganska bra koll på var vi har problemsträckor, framför allt i backar där vi ofta får totalstopp vintertid.

Så tanken är att välja ut en lämplig sträcka för att testa tekniken.

– Något ställe där vi har svåra passager och där vi under vintern har snabba temperatur- och väderomställningar. Vi har bra kännedom om vilka ställen som kan bli aktuella, säger Jan-Erik Lundmark.