Frankrike går till lokalval mitt i coronakaoset

Publicerad 2020-03-15

PARIS. Mitt i coronalarmet går Franrike till lokalval. De flesta partier har slutit upp bakom regeringens sätt att hantera krisen, men extremhögern har gjort viruset till ett slagträ under valrörelsen.
– Man har låtit ideologi få gå före människors hälsa, det är skamligt! säger Nationell samlings Jean-Lin Lacapelle till Aftonbladet inför dagens mycket speciella val i Frankrike.

Kön in till Louvren i Paris är betydligt kortare än normalt när många turister väljer att stanna hemma på grund av coronaviruset.

Obligatoriska handspritsdepåer, bort med ridåerna vid röstningsbåsen och tydliga märken i golvet för att markera meteravstånd. Ta gärna med egen kulspetspenna!
De franska vallokalerna kommer att se något annorlunda ut i dag, när hela landet går till lokalval för att välja borgmästare på över 35 000 platser i Frankrike. Det avgörs, precis som presidentvalet, över två datum. Andra rundan nästa söndag kan komma att avgöras i ett land som i praktiken då har utfärdat undantagstillstånd. Vid midnatt mot söndag beordrade regeringen stängning av alla barer, restauranger, nattklubbar och affärer utom livsmedelsbutiker och vissa apotek.

Frankrikes premiärminister Edouard Philippe.

”Inget vetenskapligt stöd”

Från och med måndag stängs all barnomsorg, skolor och universitet ner i landet. Beslutet att genomföra valet är inte okontroversiellt i landet som ser ut att bli Europas nästa stora smitthärd.
– Det handlar om att det demokratiska livet ska få fortsätta, menar premiärminister Edouard Philippe, som säger till tv-kanalen TF1 att det inte finns något ”vetenskapligt stöd” för att ställa in valet på grund av smittorisk.
Enligt undersökningar i veckan tvekar mellan 20 och 25 procent av de röstberättigade fransmännen att gå till urnorna i dag. Äldre väljare uppmanas rösta via ombud.

Lokalvalen, som ska fylla Frankrikes motsvarande kommunfullmäktiges 500 000 stolar runt om i landet, har normalt sett relativt högt valdeltagande och ses av många som den ”nära” demokratins högtidligaste stund.

Efter framgången i EU-parlamentsvalet förra våren, där man blev största parti med lika många mandat som regeringspartiet Republiken på väg, har Marine Le Pens Nationell samling (tidigare Nationella fronten) kraftsamlat.

Inför dagens val hoppas de högerextrema utöka antalet kommuner man styr i, i nuläget knappt ett femtontal, och ta sin första riktiga skalp i Perpignan. Partiets borgmästarkandidat Louis Aliot ser ut att vinna första valomgången i den slitna staden med 120 000 invånare nära den spanska gränsen. Vallöftena handlar om att rusta upp stadens centrala kvarter och garantera invånarnas säkerhet. I de här områdena med stor invandring fokuserar partiet snarare på säkerhetsfrågor än att prata om migration.

Marine Le Pens.

Kritisering under krisen

Men coronaviruset har vänt upp och ned på mycket i Frankrike de senaste dagarna, också i valrörelsen. I går bekräftades det andra fallet i regeringen, där kulturminister Franck Riester och nu också statssekreteraren för miljöfrågor, Brune Poirson, bekräftats smittade.
Marine Le Pen var tidigt ute och efterfrågade ”kontroll av gränserna” och har upprepade gånger kritiserat Emmanuel Macrons sätt att regera landet under krisen.
– EU har vägrat stänga gränserna av ideologiska skäl. Och ändå ser vi länder som tar beslutet på egen hand nu. Vi hade alltså rätt, EU är inte i stånd att skydda oss. Vi hade kunnat skjuta upp spridningen av viruset, det här är skamligt! säger Jean-Lin Lacapelle, EU-parlamentariker för partiet och en av Le Pens närmsta.

Det finns många experter inom epidemiologi som säger att det gör varken från eller till att stänga gränserna.
– Och varför gör flera länder det då? För att stoppa och undvika att smittade människor kommer in i landet. Ju färre man släpper in desto mindre spridning, det säger sig självt, säger Lacapelle till Aftonbladet.

Coronaspridningen och helgens kommunalval dominerar de franska tidningarnas förstasidor.

Blir ett eldprov

Valet blir ett eldprov också för Emmanuel Macrons regeringsparti. Efter sexskandalen som tvingade fram Benjamin Griveaux avgång, har hans ersättare Agnès Buzyn bara haft en månad på sig att lansera sin kampanj för borgmästarposten i Paris. Missnöjet med regeringens nyligen genomförda pensionsreform riskerar att slå hårt mot partiet även på lokal nivå.
Den splittrade franska vänstern har också haft svårt att hitta en gemensam väg sedan socialistpartiets katastrofresultat i presidentvalet 2017, liksom det traditionella högerpartiet Republikanerna, som ligger långt efter i opinionsmätningar.

Inom Nationell samling, som förutom säkerhet och stopp för migration lovat rejäla skattesänkningar i sina kommuner, ser man också dagens val som en hållplats på väg mot presidentvalet 2022. Marine Le Pen har redan annonserat att hon ställer upp som kandidat, i vad som sannolikt blir hennes sista val om hon inte lyckas ta sig hela vägen in i Élyséepalatset.
– Mer än hälften av fransmännen tycker fortfarande att partiet är sekteristiskt och en fara för demokratin. Dessutom har de svårt att nå både typiska högerväljare med ekonomisk liberalism och klassiska arbetarväljare på landet samtidigt. Det är deras problem, säger Nicoulas Lebourg, som är historiker och expert på högerextrema partier.

Efter att i många år ha varit en maktkamp mellan socialister och traditionell höger har fransk politik har blivit allt mer oförutsägbar. I dag går man som första europeiska land till val efter coronavirusets utbrott, en ingrediens som ingen räknat med för bara några veckor sedan.

PODD Coronaviruset är en pandemi – vad händer nu?

I dagens avsnitt pratar vi om hur coronaviruset blivit en pandemi och hur länge det kan pågå. Gäst är Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen