”Israel blir alltmer rasistiskt”

Publicerad 2018-05-20

JERUSALEM. Säkerhetsvakten i det israeliska parlamentet stoppar oss.

– Ni har inget tillstånd för att ta med er kameror.

Kan det vara för att vi ska träffa en av de arabisk-israeliska knessetledamöterna som problem uppstår?

Ahmad Tibis sekreterare försäkrar att han i sin information till säkerhetsavdelningen inkluderat att vi har med oss kameror. Han och säkerhetsvakten argumenterar i telefon.

Till slut blir vi insläppta.

Kanske var det ett helt normalt missförstånd. Kanske var det ett utslag av den allt större fientlighet som Ahmad Tibi och andra israeliska riksdagsmän av palestinskt ursprung säger att de känner.

– Israeler ser oss allt mer som sina fiender, säger han när vi efter en lång promenad genom olika gångar och salar kommer till hans väldigt personliga tjänsterum.

På väggen bakom skrivbordet hänger de inramade bilderna tätt. En av dem avbildar Tibi tillsammans med den numera avlidne PLO-ledaren Yassir Arafat som han på 90-talet var politisk rådgivare åt.

– Israel har blivit allt mer rasistiskt och fascistiskt, hävdar Tibi. Numera blir de upprörda för att jag deltar i fredliga demonstrationer i Israel för palestiniernas sak. Det är som om de inte längre tål att bli motsagda.

Ahmad Tibi.

Vinstlott

Ahmad Tibi är en av 18 arabiskisraeliska knessetledamöterna och en av de 1,2 miljoner israeler av arabiskt ursprung med israeliskt medborgarskap eller id-kort. De som vågade eller valde att stanna när krig utbröt 1948 då Israel bildades och deras efterföljare. 700 000 palestinier flydde från sina hem och har sedan dess krävt att få återvända. Något Israel vägrar eftersom man då riskerar att ”urvattna” sin judiskhet.

De som stannade, inte alla är muslimer, drog en vinstlott i bemärkelsen att de fritt kan röra sig över hela Israel och inte särbehandlas lika grovt som de palestinier som bor på den ockuperade Västbanken eller i Gaza.

Men Ahmad Tibi tycker att även de arabiska israelerna alltmer behandlas som andra klassens medborgare.

– Vi tvingas stå ut med mer rasism. Vi blir allt oftare attackerade av israeliska medier och av den israeliska samhällsapparaten.

”Tack för ockupationen”

Han tar invigningen av den amerikanska ambassaden i Jerusalem i början av veckan som ett av flera exempel.

– De judiska israelerna har rätt att fira och vara glada. Vi har inte rätt att säga att vi är ledsna och fördöma flytten. Israel verkar vilja att vi palestinier ska säga ”tack för att ni ockuperar oss”.

En bidragande orsak till den ökade spänningen mellan judar och arabiska israeler är de senaste årens terrorvåg inne i Israel. Problemet med självmordsbombningar under början av 2000-talet försvann nästan helt när den höga muren byggdes som idag skiljer de ockuperade områdena från Israel. Men hösten 2015 inleddes en ny terrorvåg där arabiska israeler attackerade judar med knivar eller fordon. Sannolikt inspirerade av liknande IS-dåd runtom i världen.

Arabiska israeler har tidigare inte i någon större utsträckning deltagit i terrordåd eftersom deras familjer då riskerar att förlora sina privilegier.

Väpnad kamp

Ahmad Tibi närmast avfärdar min fråga om varför den här utvecklingen skett.

– Det där är bara ett fåtal händelser, säger han urskuldande. Vi araber bosatta här kämpar i parlamentet. Vi är inga anhängare av väpnad kamp. Vi har särskilt bett palestinska som sympatiserar med IS att inte rekrytera våra ungdomar.

Enligt den israeliska polisens talesperson har det sedan hösten 2015 begåtts över 300 terrordåd i Israel där 48 israeler dödats. I de flesta fall var gärningsmännen palestinier bosatta i Israel, israeliska medborgare eller innehavare av israeliska id-kort.

– Men det är bara en liten minoritet av våra arabiska medborgare som radikaliserats, säger Micky Rose. Deras mål är att försöka på upp palestiniernas sak högst upp på agendan igen.

Böjde sig

Tibi ser fredliga massdemonstrationer som rätt strategi för palestinierna framöver. De har lyckats tidigare.

– När Israel tidigare installerade metalldetektorer för att vi skulle kunna gå och be i Al-Aqsa moskéen så svarade vi med fredliga protester. Till slut böjde sig den israeliska regeringen och tog bort dem.

ANNONS