Regeringen vill se polisen skärpa knarkkamp

TT

Publicerad 2019-08-14

Inrikesminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S) presenterar nya åtgärder för att bekämpa narkotika.

Regeringen vill att polisen skärper kampen mot narkotika.

Samtidigt ses tystnadsplikten i postlagen ses över, så att det blir möjligt för postanställda att kontrollera och stoppa narkotika som skickas med post.

– Tillgång och missbruk av narkotika är ett samhällsproblem som skördar liv, splittrar familjer och göder den organiserade brottsligheten, sade inrikesminister Mikael Damberg (S) på en pressträff där han och socialminister Lena Hallengren (S) lade fram åtgärder för att minska narkotikabruket.

De slog fast att den restriktiva synen på narkotika ligger fast. Regeringen har inga planer på att liberalisera eller mjuka upp synen på cannabis, till exempel.

Inte legalisera

– Vi kommer inte på något sätt att röra oss mot en legalisering, säger Lena Hallengren.

Moderatledaren Ulf Kristersson håller med regeringen i den delen, om att politiken ska vara restriktiv. Han vill inte se några lättnader. Men han är inte imponerad av regeringens förslag och inte alls av statsminister Stefan Löfvens tal om att också knarkköpare av narkotika i välbärgade områden som Danderyd borde förstå att de är med och göder gängkriminalitet.

– Att reducera knarkproblem till en fråga om rika ungdomar i Danderyd, eller att några utredningar ska ge svar 2021, det är inte ta det på allvar, säger Kristersson som anser att Löfven borde rikta in sig på problemets kärna istället för någon form av klassanalys

Det finns enligt honom inga genvägar runt hårdare straff för gängkriminella, att de som döms får sitta inne längre eller att polis och tull måste få mer resurser.

Brevhemligheten bort?

I dag finns bestämmelser i postlagen om tystnadsplikt som gör att postanställda inte på eget initiativ kan kontakta polis eller tull om de misstänker brott. Regeringen tillsätter därför en utredning som ser över postlagen och förutsättningarna för att kontrollera brev och paket.

Den nuvarande strategin mot alkohol, narkotika, dopning och tobak, som löper ut nästa år, har inte lyckats minska användningen av narkotika. När strategin förnyas ska det därför bli ett större fokus på narkotika.

– När det gäller narkotika är vi alla självkritiska, säger Lena Hallengren.

Regeringen ger också Polismyndigheten i uppdrag att stärka arbetet för att bekämpa illegal handel med narkotika, ett uppdrag som ska slutredovisas 2021.

– Genom att bekämpa narkotikabrottsligheten kan vi försvåra finansieringen av den organiserade brottsligheten, säger Mikael Damberg.

Han vill se polisen jobba hårdare mot öppen handel av droger, på gator och torg, men även den som sker på nätet.

Polismyndigheten ser det kommande uppdraget som signal om allmän mobilisering mot narkotika.

– En av poängerna är att genom att ha ett tydlig fokusering på narkotika så kan det bidra till ökad trygghet, säger Johan Grenfors, biträdande chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa) och nämner att mer insatser för att hejda den öppna försäljningen också kan bidra till tryggare stadsmiljöer.

Han bedömer att polisen, med tanke på de ökade anslag och antal anställda som utlovats inom polisen de närmaste åren, får bra möjligheter att bekämpa narkotikabruket.

Regeringen ger också Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att studera narkotikamarknaden i Sverige, eftersom det är länge sedan en liknande kartläggning gjordes.