Transutredningar bland unga ökar med 100 procent – varje år

Överläkaren: ”Problematiskt att pausa unga människors liv”

Frida Söderlund

De är fler och de är yngre.
Varje år ökar antalet unga som vill göra en könsutredning med 100 procent.
Men vården hänger inte med – utredningsköerna är längre än någonsin.
– Det är helt oacceptabelt, säger Gabriel Wikström, folkhälsominister.

De är mellan sex och arton år gamla när de kommer till mottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm.

De vill veta varför de känner som de gör.

Varför de inte känner sig hemma i det kön som alla ser dem som. Som de fick på papper, när de föddes.

De vill veta och de vill få hjälp att vara sig själva.

Under 2016 tog teamet emot 197 barn och ungdomar som ville göra en könsutredning för att fastställa sin könsidentitet.

– Det är en 100-procentig ökning varje år. Det är allt fler unga och allt fler barn i väldigt låga åldrar. Men ökningen ser likadan ut på vuxensidan, det är inte så att folk kommer tidigare och blir utredda och klara så att färre söker som vuxna, utan det är en motsvarande ökning även där, säger Louise Frisén, barnpsykiater vid utredningsteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Fler sökande skapar köer

Sverige har totalt sex kliniker för människor som söker könsutredningar. Flera har åldersgränser på mellan 15 till 18 år, men den stora ökningen kräver mer resurser. Bara i Stockholm kommer det mellan 30 och 40 procent fler remisser varje år från personer i alla åldrar som vill göra en utredning. Ökningen visar på en större öppenhet för och hos transpersoner i samhället, men skapar också stora problem i vården, enligt Cecilia Dhejne, överläkare på utredningsteamet på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Problemet i Sverige är att det är kö. Både för att påbörja en utredning och på delar av behandlingen, över hela landet. Det är bekymmersamt. Och det beror i huvudsak på att gruppen som söker hjälp har ökat kraftigt och då har vården inte hängt med. Att behöva gå och vänta ökar den psykiska ohälsan hos transpersoner, säger hon.

– Man pausar livet för unga människor och det är inte bra. Det är viktigt att unga snabbt får hjälp. Det är sorgligt för den enskilda personen att behöva må dåligt så lång tid och på en samhällsekonomisk nivå är det mycket bättre att unga människor får komma igång med sina liv och bidra.

Får vänta i upp till ett år

Cecilia Dhejne säger att vårdköerna blir extra kritiska för unga personer. På mottagningen i Lund kan människor få vänta upp till ett år bara för att få komma och påbörja en utredning.

Enligt folkhälsoministern Gabriel Wikström är det ohållbart.

– Vården brister på alla punkter när det gäller transpersoner och det är helt oacceptabelt. En stor del väntan är onödig, säger han.

Regeringen har tillsatt en utredning som är klar i oktober, som ska kartlägga både vårdköerna och bristerna i vården.

Om ni redan är medvetna om bristerna, varför väntar ni med att vidta åtgärder?

– Från statens sida måste vi vänta, för att se vad vi kan göra mer. Men på landstingsnivå tror jag att man kan göra mer för att avhjälpa kösituationen. Vi har helt enkelt inte kunskapen i dag på statlig nivå, men på landstingen tror jag att de finns och de ska kunna agera snabbare.

Så varför gör de inte det?
– Jag tror att de gör så gott de kan med de resurser de har, men tyvärr tror jag att transpersoner varit en grupp som inte hörts och därför har man inte upplevt att det är ett jätteproblem.

Men att unga kan få vänta i upp till ett år för att påbörja en utredning är ju inte hållbart.

– Vi vet inte exakt vad det beror på som sagt. Det är olika för olika landsting och exakt varför hoppas jag att kartläggning ska kunna ge svar på. Vi måste göra mer och få bättre kunskap hur det ser ut. Annars riskerar vi att göra insatser som är verkningslösa, säger han.