Elektricitet förbättrade minnet hos äldre

Foto: Christine Olsson/TT
Hjärnan orkestrerar den elektriska aktivitet som är nödvändig för att vårt minne ska fungera som det ska.

avTT

NYHETER

Precisa stimuleringar av hjärnan med hjälp av elektricitet förbättrar arbetsminnet hos äldre. Minnet blir så pass bra att det påminner om det hos unga vuxna. Hur länge effekten sitter i är dock mer oklart.

Det så kallade arbetsminnet är det minne vi människor använder för att hantera information av mer tillfällig karaktär. Som när du skriver ner ett telefonnummer du nyss hört, eller löser ett matematiskt problem med hjälp av den kunskap du har sedan tidigare och du tvingas hålla olika beräkningar i minnet.

Med tiden fungerar dock detta minne allt sämre, till skillnad från långtidsminnet som kan vara helt intakt långt upp i åren. Det finns alltså tydliga skillnader i arbetsminnets förmåga mellan yngre och äldre vuxna, utan att de senare för den skull lider av vare sig demens eller andra kognitiva sjukdomar.

Nu kan forskare vid Boston University i USA visa att detta minne går att förbättra så pass mycket hos äldre att det påminner om yngre personers minnesförmåga.

Som unga på nytt

I den aktuella forskningen, som presenteras i tidskriften Nature Neuroscience, jämförde forskarna 42 personer i 20-årsåldern med lika många i 60- och 70-årsåldern. Alla var helt friska. Trots det hade de senare ett betydligt sämre arbetsminne än de yngre deltagarna. De var både långsammare och hade fler fel på de tester som genomfördes.

Genom att mäta hjärnaktiviteten med hjälp av EEG (elektroencefalografi) syntes tydligt att de yngre deltagarna hade en ökad aktivitet av vissa specifika elektriska hjärnvågor i tinning- och pannloberna, en aktivitet som man sedan tidigare vet är involverade med att hantera arbetsminnet.

Därefter stimulerade forskarna två regioner av hjärnan hos de äldre med hjälp av svaga elektriska impulser, något som förbättrade arbetsminnet hos dem så pass mycket att det påminde om det hos den yngre gruppen. Under själva stimuleringen presterade de avsevärt bättre, helt enkelt.

– Vi kan alltså återskapa den mer överlägsna funktionen av arbetsminnet som du hade när du var mycket yngre, säger en forskarna bakom studien, professor Robert Reinhart, till BBC News.

Mer forskning

Effekten varade i åtminstone 50 minuter, vilket var så länge som forskarna registrerade den. Det forskarna nu vill göra är att undersöka exakt hur länge effekten varar och om metoden kan vara till nytta för personer som lider av minnesproblem, exempelvis alla de som lider av olika demenssjukdomar, som Alzheimers sjukdom.

Dorothy Bishop, professor i neuropsykologi vid University of Oxford i Storbritannien, varnar dock från att dra alltför stora växlar på den förhållandevis lilla studien.

– Det finns inget som tyder på att de positiva effekterna av den här stimuleringen varar längre än själva experimentet. Avsevärt mer forskning måste utföras innan vi kan dra slutsatsen att den här metoden kan få klinisk användning, säger hon till BBC News.

ARTIKELN HANDLAR OM