Halverad risk för beroendevård för flyktingar

helskärm

Flyktingar och andra utrikes födda som kommer till Sverige löper en nästan halverad risk att hamna i beroendevård jämfört med svenskfödda, visar en ny studie.

Forskarna vid Karolinska institutet och UCL i Storbritannien har genom register undersökt 1,2 miljoner människor i Sverige, däribland 17 000 flyktingar och 100 000 utrikes födda. De har tittat på hur vården av alkohol-, cannabis och blandmissbruk skiljer sig åt mellan de olika grupperna.

Resultatet visade att flyktingar och andra utrikesfödda löper en nästan halverad risk, mellan 48 och 54 procent, för beroendevård i jämförelse med den svenskfödda befolkningen. Skillnaden var som tydligast vad gäller alkoholmissbruk.

Gruppen som forskarna jämfört med kommer från Mellanöstern, Nordafrika, Afrika söder om Sahara, Östeuropa och Ryssland.

Risken för beroendevård ökade ju yngre personerna var när de först flyttade till Sverige och ju längre de stannade i landet. Och efter tio år var deras behov av beroendevård lika stor som den inhemska befolkningen.

"Det finns flera olika möjliga tolkningar av våra resultat. Den ena är att utrikesfödda anammar svenska beteenden över tid, vilket ökar risken för beroende. Det andra är att utrikesfödda som levt länge i Sverige söker mer vård, dels på grund av bättre förståelse för hur vården fungerar, dels på grund av bättre språkkunskaper", säger Anna-Clara Hollander, forskningskoordinator vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet och en av studiens författare, enligt ett pressmeddelande.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Medicine.