USA inför nya sanktioner mot Iran

avTT

1 av 5 | Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT
En protest i USA i februari mot att president Donald Trump drog sig ur det globala kärnenergiavtalet med Iran.

Ett frustrerat Iran frångår vissa av sina åtaganden i det globala kärnenergiavtalet från 2015 – och varnar för ytterligare frånsteg om de andra parterna inte bistår landets olje- och banksektor.

USA, som lämnade avtalet för ett år sedan, svarar med ytterligare sanktioner.

Irans besked kommer på dagen ett år efter att USA meddelade att man backar ur avtalet och återinför sanktioner mot Iran.

De kvarvarande parterna – Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Kina och Ryssland – har nu 60 dagar på sig att leva upp till vad president Hassan Rohani beskriver som löften om att skydda Irans olje- och bankindustri.

– Detta agerande är i linje med JCPOA (en förkortning för avtalet), sade Rohani i ett tv-sänt tal enligt nyhetsbyrån Reuters och lade till att Iran är redo att återgå till förhandlingsbordet om de övriga fem parterna vill det.

"Ett år av tålamod"

Rent praktiskt innebär beslutet att Iran i nuläget inte håller sig till avtalets begränsningar om lagring av anrikat uran samt tungvatten. Nästa steg, som tas om läget i bank- och oljesektorn inte förbättrats om 60 dagar, innebär att Iran inte längre respekterar begränsningarna rörande anrikning av uran samt modernisering av en tungvattenreaktor i Arak, skriver nyhetsbyrån AFP med hänvisning till ett uttalande från Högsta nationella säkerhetsrådet (SNSC).

"Efter ett år av tålamod avslutar Iran de åtaganden som USA gjort omöjliga att fortsätta", skriver utrikesminister Javad Zarif på Twitter.

Kärnenergiavtalet mellan Iran och säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar samt Tyskland slöts efter mycket mödosamma förhandlingar 2015. Det hyllades, eftersom världssamfundet innan dess hade fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen. Genom avtalet fick världen insyn i det iranska atomenergiprogrammet mot att omfattande ekonomiska sanktioner från EU, USA och FN hävdes.

Ordkrig med USA

Men det USA som skrev under avtalet styrdes av president Barack Obama. Hans efterträdare Donald Trump hade redan under valrörelsen lovat att riva upp överenskommelsen som han ansåg hade "hemska brister", något som skedde i fjol.

De USA-sanktioner som har återinförts har slagit mycket hårt mot Irans ekonomi – och nu växer de i antal. Trump lägger ett presidentdekret om nya sanktioner mot Iran, rapporterar Reuters och AFP. De syftar till att stoppa alla landets intäkter inom järn-, stål-, aluminium- och kopparindustrierna.

Dekretet möjliggör också för sanktioner mot andra utländska aktörer som deltar i affärer med koppling till Irans metallsektor.

Trump meddelar att Iran kan förvänta sig ytterligare åtgärder om landet inte "ändrar sitt beteende i grunden", rapporterar nyhetsbyråerna.

Ordkriget mellan de båda länderna har sedan tidigare trappats upp. Den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo anklagade i dagarna Teheran för att planera "nära förestående attacker" och ett hangarfartyg har skickats till regionen. Och Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton har varnat för att Washington DC kommer att svara hårt på en iransk attack.

Moskva skyller på USA

Irans utrikesdepartement ska ha informerat Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland om sitt beslut i brev.

Reaktionerna lät inte vänta på sig: Benjamin Netanyahu, premiärminister i USA-allierade Israel som brukar beskrivas som Irans ärkefiende, sade att man inte kommer att tillåta att Iran skaffar sig kärnvapen. I Moskva skyllde Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov den uppkomna situationen på USA:s "oansvariga beteende", enligt Reuters. Och Frankrikes försvarsminister Florence Parly sade i en tv-intervju att Paris vill hålla kärnenergiavtalet "levande" och varnade Iran för att inte leva upp till det.

Från EU:s sida är uttalandena än så länge försiktiga, inte minst kring frågan om eventuellt återupptagna EU-sanktioner mot Iran.

– Vi håller just nu på att utvärdera det här. Allt är än så länge bara spekulationer, säger en högt uppsatt källa inom utrikestjänsten EEAS till journalister i Bryssel.

Diskussioner väntar bland annat med avtalsparterna Ryssland och Kina.

Frågan lär hur som helst tas upp när EU-ländernas utrikesministrar möts i Bryssel på måndag – och sannolikt redan vid torsdagens informella toppmöte i Rumänien.

– Jag är säker på att ledarna kommer att vilja diskutera det här när de möts, säger EEAS-källan.

ARTIKELN HANDLAR OM

USA