Leila Ali Elmi om klankritiken: ”Det är osmakligt”

Inröstad för Miljöpartiet – möter anklagelser

avAdam Westin

Hon är den första kvinnan med somalisk bakgrund att väljas in i riksdagen.

Men har fått kritik för att kampanja på somaliska och anklagas för att ha valts in tack vare ”klanröster”.

–Det är osmakligt och tråkigt. Jag tillhör inte något klansamhälle och tar tydligt avstånd från det, säger Leila Ali Elmi (MP).

Inom Miljöpartiet har hon varit okänd – fram till nu.

På måndagen gjorde Leila Ali Elmi, 30, sin första arbetsdag i riksdagen. Tidigare var hon suppleant i Angereds stadsdelsnämnd.

– Det känns helt otroligt spännande, jag ser fram emot att jobba i riksdagen. Det har varit en ganska tuff dag med mycket introduktion och många intervjuer, säger Leila Ali Elmi.

Foto: URBAN ANDERSSON
Leila Ali Elmi, 30, är den första kvinnan med somalisk bakgrund att väljas in i riksdagen.

”Viktigt för inkluderingen”

Kändisar som Ann Heberlein och Richard Herrey (M), samt polisen och Robinsonvinnaren Martin Melin (L) gick alla bet med sina personvalskampanjer.

Men med 1 467 personröster kryssades Leila Ali Elmi hela vägen till en riksdagsplats, från plats 21 på listan i Göteborgs kommun. Hon skriver själv på sin Facebooksida; ”att bli den första kvinnliga riksdagsledamoten med somaliskt ursprung och från förorten, glädjer mig och ger mig styrka”. Leila Ali Elmi hoppas att hennes framgång kan skapa politiskt engagemang hos grupper som känner sig exkluderade i samhället.

– Jag tycker det är viktigt för inkluderingen och mångfalden att ha en person med mina rötter i Sveriges riksdag, säger Leila Ali Elmi.

Hennes viktigaste frågor är skolan och jämlikhet. Men eftervalsdebatten har handlat om hennes somaliska ursprung. Borgerliga ledarskribenter har höjt frågetecken kring hur de rödgröna partierna kan ha ett så massivt stöd i utanförskapsområden som Angered, Rinkeby och Rosengård.

I sociala medier anklagas Leila Ali Elmi för att ha fått ”klanröster”.

– Det är osmakligt och tråkigt. Jag själv tillhör inte något klansamhälle och tar tydligt avstånd från det. Jag är en kvinna. Lever man i ett klansamhälle saknar kvinnor de rättigheter som män får, säger Leila Ali Elmi, och fortsätter;

– Att jag som kvinna i dag får kritik för klansamhället visar ju på att de som riktar den kritiken mot mig vet inte så mycket om det, för klansamhället exkluderar kvinnor. Som kvinna vore det omöjligt att bedriva en kampanj som är baserad på klan, säger Leila Ali Elmi.

Ivar Arpi: Riskabelt om fler gör så

På söndagen skrev Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, att det syns alltmer av klanpolitikens röstmönster i Sverige. Däremot anklagar han inte Leila Ali Elmi för att ha vunnit klanröster.

– Vi har ingen aning om det är så. Det jag tycker är det intressanta är att hon i sin valkampanj – av vad jag kunnat se på Facebook – framträtt i somaliska föreningar, i somalisk tv, riktar sig i många inlägg till somalisktalande och säger att hon ska vara en röst som driver somaliska frågor. Det finns en potentiell konflikt här, mellan att våra partier representerar en ideologi och vision för hela landet – men om du endast är en röst för en särskild grupp så är det en valkampanj med etnisk profil. Jag tror det är riskabelt om fler gör på det sättet, säger Ivar Arpi.

Leila Ali Elmi tycker inte att det är något konstigt med att hon kampanjat på svenska och somaliska, och även tipsat om partivänner med somaliskt ursprung.

– Min utgångspunkt har varit att politiken ska vara tillgänglig för alla och det ligger i linje med det svenska valsystemet, man får skriva på somaliska. Jag har lyft partikamrater till mig, det tycker jag är helt vanligt och jag ser inget fel i det. Jag har valt att skriva både på somaliska och svenska just för att politiken ska vara tillgänglig för alla, oavsett var man bor någonstans och vilken socioekonomisk bakgrund man har, säger Leila Ali Elmi.

”Blir bara ett konstigt ord”

Författaren och journalisten Per Brinkemo, en av få auktoriteter i Sverige på klanbegreppet, säger att okunnigheten är stor och att det slängs för mycket med ”klan” i debatten just nu. Brinkemo gav ut en bok i ämnet på Timbro förlag för fyra år sedan och har en ny antologi på väg ut.

– Det blir bara ett konstigt ord, ’klanröstning’. Man måste man sätta sig in i vad det är och inte använda det för svepande och enkelt, som jag tycker att allt för många har gjort. Det är ju inte förbjudet att kryssa in en människa... samtidigt som det är lite problematiskt också.

En klan, enligt Per Brinkemo, är en organisation vars funktioner är liknande som för en stat, men dess ”tjänster” gäller i första hand endast för dem som delar blodsband. Han är inte närmare insatt i just det här fallet, men säger att de demokratiska riskerna är större när politiker väljs in på kommunal nivå än till riksdagen.

– Det skulle kunna finnas en risk att den inkryssade personen känner en press att leverera just till den gruppen, om det bygger på vem man är – i stället för att man har ett intresse, i egenskap av till exempel kommunalarbetare. Samtidigt är det ju inte förbjudet, du får värva röster var du vill, säger Per Brinkemo.

Lelia Ali Elmi säger att hon inte känner sig bunden på något vis, och ser framemot att representera det svenska folket.

– Det är många frågor som intresserar mig. jämlikhetsfrågor, jämställdhet och skolan. Det är min första dag i dag så vi får se var jag landar, säger nyinvalda riksdagsledamoten Leila Ali Elmi (MP).

ARTIKELN HANDLAR OM

Valet 2018

Politik