Ny guide hjälper köttätaren att välja grönt

Även utländska ostar får kritik

Dansk kycklingklubba, svensk lammstek eller italiensk salami?

Nu släpper Världsnaturfonden en ny version av sin köttguide, som ger köttet grönt, gult eller rött ljus beroende på miljöpåverkan.

Miljöorganisationen slår ett slag för svenska charkprodukter.

– Vi säger inte att alla ska bli vegetarianer. Det finns en naturlig plats för köttet på tallriken och i odlingssystemet. Men vi måste bli bättre på att ställa miljökrav och vi måste välja mindre men bättre kött när vi äter, säger Världsnaturfondens matexpert Anna Richert till TT.

Därför släpper nu Världsnaturfonden (WWF) en uppdaterad version av sin köttguide, som ska hjälpa både konsumenter och exempelvis restaurangägare att välja köttvaror med så liten miljöpåverkan som möjligt.

Viss minskning

I dag äter vi ungefär dubbelt så mycket kött per person som vi gjorde på 1970-talet. Men nu tycks något ha hänt – förra året minskade köttkonsumtionen en aning. Samtidigt har efterfrågan ökat på vissa typer av ost. Det kan till viss del vara som alternativ till kött, tror Anna Richert. Därför har WWF:s nya köttguide utökats.

– Vi har tagit med flera av de ostar som ofta ersätter köttet, som halloumi, feta, mozarella och chèvre. Det syns tydligt att de svenska ostarna får grönt ljus, till skillnad från övriga EU där framför allt djurhållningen är sämre, säger Anna Richert.

Finns som app

Guiden finns i både pappersformat och som app. De olika köttslagen bedöms enligt fem kriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Varje punkt presenteras i form av ett trafikljus.

Den som vill köpa kyckling kan till exempel se att importerad kyckling med märkningen "EU-ekologiskt" får grönt ljus på tre punkter, medan en svensk kyckling utan miljömärkning bara får två gröna ljus. Krav-märkt svensk kyckling får däremot fyra gröna ljus; endast på punkten "biologisk mångfald" blir det gult.

För den som vill få en snabb överblick summeras dessutom alla punkter, så att produkten i sin helhet får antingen grönt, gult eller rött ljus. I ovanstående exempel blir det grönt ljus för både EU-kycklingen och den Krav-märkta svenska kycklingen – och gult ljus för den omärkta svenska kycklingen. Omärkt kyckling från exempelvis Danmark får rött ljus.

– Rött ljus betyder att man ska undvika varan, eller ställa ytterligare krav och frågor. För det kan vara så att det företag som importerar köttet ställer högre krav än köttguiden visar. På så vis uppmuntrar vi företagen att vara tydligare mot konsumenterna och förklara hur de ställer sig, säger Anna Richert.

Utmaningar med salami

En annan nyhet i årets version av köttguiden är att den omfattar även griskött från EU-länder som Italien och Spanien. Därmed går det att bedöma olika typer av charkvaror, som enligt Anna Richert tidigare har gått under radarn.

– Det finns utmaningar med till exempel serranoskinka och salami från de här länderna, om inte företagen ställer extra höga krav. En anledning är djurvälfärden, en annan att man i dessa länder ger djuren fodersoja som riskerar att leda till avskogning. Vi pekar på att svenska matproducenter skulle kunna kliva in här och ta hand om den ökande efterfrågan på sådana charkprodukter. Men då kanske de måste kallas för något annat, säger Anna Richert.