Problemet är att många britter lever i en låtsasvärld
Eftersom premiärminister May överlevde misstroendeomröstningen vet vi att det inte blir något nyval som kan lösa upp brexitknutarna.
Därmed ökar chansen för en andra folkomröstning som en väg ut ur dödläget.
Ena dagen råkar Theresa May ut för ett historiskt stort nederlag. Nästa får hon fortsatt förtroende att styra vidare av samma parlament som nyss förnedrande henne.
Obegripligt.
Det ska egentligen inte kunna hända men visar vilka extraordinära förhållanden som just nu råder i landet som i sin iver att lämna EU är på väg att förgöra sig självt.
Trots sin extremt svaga ställning får May fortsätta därför att det helt enkelt inte finns någon annan som kan ta över. Nationen är extremt oenig om brexit och May representerar någon slags mittpunkt. Ingen i parlamentet vill ha hennes deal men de kan inte heller enas om vad de vill ha i stället.
Senast på måndag måste May presentera sin plan B.
Premiärministern behöver bryta mot den brittiska konfrontatoriska politikens DNA där ledamöterna sitter på vars en sida i underhuset och skriver välformulerade förolämpningar mot varandra medan talmannen vrålar "Oooooorder".
Hon måste sträcka ut handen över partigränsen och hitta en kompromiss som en majoritet att parlamentet kan gå med på. Det kommer kanske att spräcka hennes konservativa parti men kan rädda nationen. Någon måste bryta den totala förlamningen.
Nu när Labour-ledaren Jeremy Corbyn vet att han inte kan få det nyval som han så hett eftertraktat så har han egentligen bara två alternativ.
Han kan ta Mays erbjudande, som hon gjorde direkt efter att ha vunnit förtroendeomröstningen med 19 rösters marginal, om att genom samtal försöka hitta ett sätt att lämna EU med ett avtal. Men redan direkt ställde han som villkor att premiärministern ska lova att det inte blir en "no deal".
Eller så kan han kräva det som många av hans medlemmar vill ha, en andra folkomröstning.
Om Labour driver frågan är en ny folkomröstning fullt möjlig. EU skulle i ett sånt läge utan tvekan ge Storbritannien ett så långt uppskov med utträdet den 29 mars som behövs för att låta väljarna gå till valurnan en gång till.
Fram till nu har May framställt en andra folkomröstning som ett svek mot det brittiska folket som redan en gång sagt att de vill lämna EU. Men frågan är om det inte var ett lika stort svek att tvinga britterna att rösta utan två klara alternativ. Ingen visste sommaren 2016 hur utträdesvillkoren skulle se ut.
Lämna-kampanjen ägnade sig åt en rad lögnaktiga och överdrivna påståenden om hur otroligt lätt och smärtfritt det skulle vara att lämna EU.
De senaste två och ett halvt åren har visat att verkligheten är en helt annan. Ur demokratisk synpunkt vore det därför i högsta grad rimligt att låta folket rösta om det avtal som May förhandlat fram med EU. Vill de ha Mays brexit eller vill de trots allt hellre stanna kvar i EU?
Resultatet av en sådan omröstning är inte självklart. Även om opinionsmätningarna numera visar att en liten majoritet är för att stanna kvar så är utgången oviss.
Problemet är att många britter fortfarande lever i en låtsasvärld där de tror att landet ska kunna plocka russinen ur kakan. Bli av med invandring och förhatliga EU-regler men ändå behålla fördelarna av ett medlemskap.
Bryssel försöker gång på gång tala om för Storbritannien att det inte går men frågan är om ens världens bästa hörapparater skulle få britterna att lystra.
May och många andra parlamentariker vädjar nu ännu en gång till Bryssel om att ändra avtalet så att det kan få majoritet i brittiska parlamentet. Med tanke på Mays förkrossande nederlag vore det en sensation om övriga EU-länder plötsligt skulle gå med på annat än kosmetiska förändringar eftersom avtalet ändå inte har någon chans att få majoritet.
EU känner sig dessutom, trots den oro man ventilerar offentligt, ganska säkra på att det brittiska underhuset kommer att blockera alla försök att lämna utan ett avtal.
Till slut kommer det då sannolikt bara att finnas två alternativ på bordet. En andra folkomröstning om brexit eller att dra tillbaka utträdesansökan och stanna kvar i EU.
Men fram till dess finns hotet om en krasch ut ur unionen kvar.