Reinfeldt har rätt – Sverige bäst i klassen

Men Fredrik Reinfeldt tiger om att hemläxan kunde gjorts bättre

Sverige och de nordiska länderna har de lägsta inkomstskillnaderna i världen, hävdar statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det stämmer – men inkomstskillnaderna mellan fattig och rik inom Sverige blir allt större.

helskärm

Vad lögndetektorn granskar: Statsminister Fredrik Reinfeldt sa i riksdagens partiledardebatt i mitten av juni att ”olika beräkningar visar att vi har lägst inkomstskillnader i världen i Norden. Sverige och de nordiska länderna har de lägsta inkomstskillnaderna i världen”.

Sanningen är: Flera organisationer samlar statistik över världens inkomstfördelningar, däribland FN:s utvecklingsprogram (UNDP), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och EU:s statistikorgan (Eurostat).

Inkomstskillnader mellan fattiga och rika räknas vanligen ut på två sätt:

Genom att jämföra den fattigaste delen av befolkningen med den rikaste, så kallade percentilkvoter.

Att använda sig av den så kallade gini-koefficienten – ett mått mellan 0 och 1, där 0 innebär total jämlikhet medan 1 innebär total ojämlikhet. Värdet motsvarar den genomsnittliga inkomstskillnaden mellan två slumpmässigt utvalda personer dividerat med genomsnittsinkomsten.

Och Sverige finns med bland de länder med minst inkomstskillnader, oberoende av vilken metod man använder.

I en Eurostat-rapport från 2007 kommer Sverige på andra plats, slagen av Slovenien. I en OECD-rapport från 2008 kommer Sverige på andra plats, slagen av Danmark. Och i en UNDP-rapport från 2009 kommer Sverige på sjunde plats, med Norge som etta.

I alla tre resultat har man använt olika räknesätt.

Men samtidigt visar en rapport från Socialstyrelsen att inkomstskillnaderna inom Sverige ökade mellan 2000 och 2007. Det förklaras med att de högavlönade fått större lönelyft.

Slutsats: Fredrik Reinfeldt har rätt – men håller tyst om att inkomstskillnaderna inom Sverige har fortsatt att öka under hans mandatperiod.