14-åriga Niklas attackerades av gäng: ”Jag vågar inte gå till skolan”

Publicerad 2019-04-05

14-årige Niklas hade bara hundra meter kvar till sitt hem i Haninge.

Då blev han attackerad av ett ungdomsgäng och avtvingad sina skor, sin jacka och mobiltelefon.

– Jag vågar inte gå ut längre, säger han.

Niklas sitter i soffan och rör oroligt på händerna. Han är fortfarande skakad efter attacken i skogsdungen för ett par veckor sedan. Jag frågar om han är rädd. Han nickar hastigt.

– Jag är rädd att de ska slå mig, säger han.

Niklas var på väg hem från fotbollsträningen när han upptäckte att han var förföljd. Ett ungdomsgäng som han känner sedan tidigare cirklade runt honom på cyklar.

Då hade Niklas bara hundra meter kvar till bostaden.

En av killarna smög upp bakom Niklas och sa att han ville prata.

– Jag svarade att jag inte ville, att jag skulle hem och äta, säger Niklas.

En person i gänget la armen runt Niklas nacke.

– Jag sa till honom: ”Rör mig inte”, säger Niklas.

– Då hotade med att ge mig en rörfil.

Tvingades in i skogen

Gänget tvingade in Niklas i en skogsdunge. Ungefär samtidigt ringde Niklas mamma för att höra var sonen hade tagit vägen. Niklas tog emot samtalet utan att gänget märkte det och mamman kunde följa händelserna genom mobiltelefonen.

– Jag hörde hur de drog iväg med honom. Jag fick panik, jag trodde han blev kidnappad, säger mamman.

Hon sprang ut för att leta efter sin son på cykel.

Under tiden stod förövarna runt Niklas i skogsdungen och tvingade till sig hans tillhörigheter.

– En av dem vaktade så att min mamma inte skulle dyka upp. En kille tog min jacka och en annan sa åt mig att skriva in pinkoden till mobilen, säger han.

– De hotade mig. De sa att om jag berättade för polisen skulle de döda min familj. Han sa att han visste var min mamma bodde. De frågade också vad min pappa hette och var han bor.

Hade någon av förövarna vapen?

– Jag har hört att en av dem brukar ha en kniv, men han drog inte fram den.

Under tiden stölden ägde rum åkte Niklas mamma förtvivlat omkring i området och ropade sonens namn.

– Jag såg ryggarna på gänget när de sprang i väg, säger hon.

Till slut hittade hon sonen på väg från skogen, barfota utan sin jacka.

– Han var blek och såg helt förstörd ut, han var jätterädd, säger hon.

Niklas tittar ner på sina händer.

Vad tänkte du när du kom hem?

– Jag var så chockad. Jag trodde inte de skulle ta allt. Varför gör man det? Säger han.

I två veckor har Niklas stannat hemma från skolan. Han är för rädd för att lämna bostaden.

– En av killarna hotade att döda hela min familj. Och om de kan misshandla andra, kan de misshandla mig. Jag är rädd att gå ut. Det är så förnedrande.

Trots det väljer han att berätta sin historia och hans förhoppning är att brottet ska tas upp i en rättegång.

– Jag vill att de ska åka fast, så de lär sig, säger han.

Följ ämnen i artikeln