Venezuelas politiska fångar slutar protestera

helskärm

Tusentals demonstranter grips i Venezuela. De hålls i mörka celler utan tillräckligt med mat och vatten – och släpps utan rättegång.

Metoden är effektiv för att avskräcka dem från att fortsätta protestera, enligt organisationen Foro Penal.

Hundskall blandas med människoröster i bakgrunden när TT når Alfredo Romero i Venezuelas huvudstad Caracas.

Alfredo Romero, ordförande för Foro Penal som arbetar med politiska fångars rättigheter, stänger dörren om sig och konstaterar att frivilligorganisationen har vuxit i takt med att fler har gripits vid protesterna mot president Nicolás Maduro som fortsätter, år efter år.

– Regeringen säger att de är kriminella, att de är terrorister som motsätter sig lagen, men ger dem inte möjlighet att försvara sig mot anklagelserna. Regeringen kommer aldrig att erkänna att de håller folk fängslade av politiska skäl, säger Romero.

Drygt 2 000 personer har gripits sedan årsskiftet i samband med protesterna mot regimen, omkring 850 av dem är fortfarande häktade, enligt Foro Penals statistik. Merparten av de frihetsberövade under året greps under en och samma vecka i slutet av januari, under de omfattande demonstrationer som hölls i samband med att oppositionsledaren Juan Guaidó utropade sig till interimspresident, säger Romero.

Hålls utan rättegång

Den genomsnittliga personen att gripas är en ung man som deltar i oppositionens protester och bor i ett av landets fattigare områden. Personerna förs vanligtvis till häkten, där de hålls i mörka celler i veckor, ibland månader, för att sedan släppas.

– Jag skulle säga att 99 procent av de politiska fångarna aldrig döms. De tillåts inte heller att försvara sig eftersom det aldrig hålls någon rättegång. De åtalas, men åtalen pågår i flera år och domstolsförhandlingen kan skjutas upp 15–20, ibland 50 gånger, säger Romero.

En mindre andel av de politiska fångarna torteras, ofta genom skenkvävning med plastpåsar som förs över huvudet – enligt Alfredo Romeras beräkningar handlar det om runt 15 procent av de politiska fångarna.

Men i de flesta fallen nöjer sig myndigheterna med att låta fångarna klara sig på ett minimum av mat och vatten, utan att kunna tvätta sig.

"Metoden fungerar"

Alfredo Romero säger att syftet med fångenskapen är att skrämma demonstranter från att fortsätta protestera. Och tyvärr har metoden visat sig effektiv, säger han:

– Låt oss säga att du är en 21-åring som grips och förs till ett häktescenter. När du släpps igen återvänder du till ditt kvarter och berättar för din familj och dina vänner om tiden i fångenskap. Många kommer att avskräckas från att demonstrera. Regeringen har varit väldigt framgångsrik i att använda den här metoden för att utöva politisk kontroll.

"Utomrättsliga avrättningar"

Människorättsorganisationen Amnesty har kritiserat Venezuelas regering för gripanden i samband med protesterna mot regimen. I en rapport som publicerades på tisdagen skriver Amnesty att fler än 900 personer, däribland minderåriga, frihetsberövades godtyckligt under dagarna före och efter den 23 januari när Guaidó utropade sig till interimspresident.

Amnesty anklagar också säkerhetsstyrkorna för minst 47 utomrättsliga avrättningar av demonstranter under tidsperioden 21–25 januari.

"Brott mot internationell rätt och människorättskränkningar begicks genomgående i nästan varje del av landet i januari", skriver Amnesty i rapporten och fortsätter:

"De begicks inte slumpvis eller var isolerade från varandra. De utgjorde en del av en attack som planerades och leddes av säkerhetsstyrkorna mot personer som identifierades eller uppfattades som motståndare, särskilt i fattiga områden, i syfte att oskadliggöra eller likvidera dem".