Råd till anhöriga: ”Ring dubbelt så ofta”

helskärm

Besökförbudet på landets äldreboenden kan utlösa en våg av depression bland de boende.

– Och depression är en av de dödligaste sjukdomarna som finns för äldre personer, säger geriatrikprofessorn Yngve Gustafson.

De som bor på äldreboenden tillhör redan under normala omständigheter den grupp människor i samhället som lider allra mest av ensamhet. Det framgår av omfattande intervjustudier som har utförts löpande sedan flera år tillbaka av forskare vid Umeå universitet.

– Svår ensamhet och förvärrad depression är livshotande tillstånd, minst lika farliga för äldre som hjärtsvikt och cancer. Därför kan det här besöksförbudet få mycket svåra konsekvenser, om man inte får träffa sina nära och kära. Det ökar risken för depression, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet och ansvarig för forskningsprojektet Gerda.

Ond spiral

Depression hos äldre har ofta komplexa orsaker, förklarar Yngve Gustafson. En vanlig underliggande orsak är undernäring, vilket är ett problem som drabbar närmare 30 procent av de som bor på äldreboenden. När anhöriga inte får hälsa på och hjälpa till med matningen riskerar det problemet att öka.

– Det blir som en ond spiral, som man pratar alldeles för lite om. När man äter för lite som gammal får man ofta brist på de ämnen som behövs för att bilda de signalsubstanser som behövs för att motverka ångest och depression, säger Yngve Gustafson.

Farlig medicinering

Risken är då att symtomen möts med medicinering, tillägger han. Problemet är att antidepressiva läkemedel som regel inte har någon effekt på personer som är äldre än 80 år, eller som lider av demens. Det har visats i flera studier, som också slagit fast att medicineringen i stället kan ge svåra biverkningar, exempelvis hjärtrubbningar och balansproblem.

– Antidepressiva är sannolikt det läkemedel som orsakar flest fallolyckor bland äldre. Så det är ett väldigt dåligt alternativ att sätta in antidepressiva till den här gruppen, även om man tror att det gör gott, säger Yngve Gustafson.

TT: Vad ska man tänka på som anhörig i dessa tider?

– Ska man sammanfatta i ett ord så är det kärlek. Ring dubbelt så ofta, och försök gärna använda någon form av videosamtal. Man måste prova allt i det här läget, för det är oerhört utsatta människor.

Utnyttja friställda

Dessutom önskar han att äldreomsorgen ska få extra resurser, så att personalen kan kompensera genom att ge extra omsorg och empati. En möjlighet, föreslår han, vore att snabbutbilda personer som blivit friställda på grund av coronakrisen.

– De skulle kunna hjälpa till att spela enklare spel och hjälpa till med viss träning. Vi har sett att sådant lindrar depression och nedstämdhet hos äldre, säger Yngve Gustafson.

Enligt Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorg vid Sveriges kommuner och regioner, ser det dock mörkt ut.

TT: De gamla mister ju med besöksförbudet både stimulans och praktisk hjälp. Har kommunerna möjlighet att kompensera för detta, alltså att förstärka?

– Det ser naturligtvis olika ut i landet men jag är tveksam. Kommunerna arbetar med att rekrytera personer från andra områden och utbildar dem. Samtidigt har vi fler som är sjukskrivna och fler som är hemma för vård av sjukt barn. Att fullt ut kompensera för frånvaron tror jag blir svårt, säger Greger Bengtsson.