Expert: "Facebook live kan bidra till brott"

Publicerad 2017-01-28

"Nu sitter du stilla, du kan se på tv däruppifrån", säger den 18-åriga mamman till den 2-årige sonen som är fasttejpad på väggen.

På knappt ett år har Facebook Live exploderat.

Användarna delar med sig av vardag och fest – men också av övergrepp och grova våldsbrott.

I USA höjs röster för att livesändning av brott är bra. Men professor Mårten Schultz är kritisk:

– Själva livesändandet kan vara en trigger till att brottet begås.

Vem som helst med ett Facebook-konto och en mobil, kan numera starta mobilens videokamera och sända filmen direkt i sina vänners Facebook-flöden eller i de grupper där man är medlem – så kallad livestreaming.

Facebooks algoritmer lyfter dessutom automatiskt upp alla Facebook Live-sändningar högst upp i flödena, eftersom Facebooks ägare Mark Zuckerberg är övertygad om att livestreamingen ska bli företagets nya kassako.

Den 6 april 2016 introducerade Zuckerberg Facebook Live på sin Facebook-sida:

– Det här kommer att skapa nya möjligheter för människor att umgås, skrev han.

Zuckerberg hade rätt – direktsänt vardag och fest har exploderat på Facebook. Men även övergrepp och våld går ut live.

Skyldiga hängs ut

De våldsamma livesändningarna kan delas upp i två kategorier: brott där gärningsmannen avslöjas i direktsändning och brott där gärningsmännen hänger ut sina brottsoffer.

I den första kategorin finns flera fall av polisskjutningar i USA, där offrens anhöriga har sänt direkt från brottsplatsen.
I juli 2016 livestreamade Diamond Reynolds sekunderna efter att polisen i Minnesota, USA, skjutit ihjäl hennes pojkvän Philando Castile. När pojkvännen på uppmaning från polisen sträckte sig efter sin vapenlicens sköt polisen ihjäl honom med sju skott. Reynolds slog på mobilen, filmade och berättade om vad som precis hade hänt.

Minst två polisskjutningar till i USA - där Keith Scott Lamont och Alfred Olango dog – har filmats och sänts via Facebook Live.

I ett annat uppmärksammat amerikanskt fall i Oklahoma i november förra året sände en 25-åring Facebook Live från den polisbil han hade stulit, via polisbilens Ipad.

– Det här är min sista video, helt säkert. Jag är i polisbilen, var är sirenerna, sade han medan polisjakten efter honom pågick i 200 kilometer i timmen.

Skalperad med kniv

Men det är brotten där gärningsmännen själva sänder live, som blivit ökända, samtidigt som de hittills i samtliga fall har lett polisen till förövarna.

Nyårshelgen 2017 kidnappades en 18-årig förståndshandikappad man i Illinois, USA. Han blev fastbunden, tvingades dricka vatten ur en toalettstol och blev skalperad med kniv av två män och två kvinnor. Allt sändes via Facebook Live.

I januari 2017 direktsände en 18-årig mamma när hon tejpade igen munnen på sin 2-årige son och tejpade upp honom på väggen, så att hon skulle kunna utföra sitt hushållsarbete i fred. Händelsen inträffade i Ohio, USA.

– Om du inte kan laga mat för att de springer i vägen - tejpa fast dem på väggen, säger mamman i videon medan pojken gråter högljutt.

I juni 2016 mördade en IS-supporter en polisman och hans fru i franska Magnanville. Direkt efter händelsen sände den 25-årige mördaren ett tolv minuter långt Facebook Live-inlägg, där han uppmanade IS-anhängare att förvandla fotbolls-EM till ”en kyrkogård”.

I den amerikanska debatten kring Facebook Live finns det positiva röster, som anser att det är bra när brott direktsänds:

– Vi borde vara nöjda över att Facebook och Snapchat lockar kriminella att lägga upp bevismaterial som dokumenterar deras brott, skriver CNN:s juridiske kommentator Danny Cevallos.

”Fördel ur snävt polisperspektiv”

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är inte lika övertygad om fördelarna med livestreamade brott via Facebook Live:

– Om man bara har ett snävt polisperspektiv så kan det finnas bevismässiga och utredningsmässiga fördelar med det. Men det handlar om en grundläggande mänsklig rättighet att ha ett skydd för sin personliga integritet, det kan liksom inte trumfas ut av samhällets behov av att kunna utreda brott.

– Bilder och filmer och vittnen är många gånger oerhört betydelsefulla i samhället i stort. Men det här är en annan grej, bildupptagningen sker ju inte för att dokumentera, utan syftet med bildupptagningen är ju att kränka. Man kan inte bortse från i vilket sammanhang det har gjorts, även om det kan komma något positivt ur det i efterhand. Att man kanske kan lagföra folk, säger Schultz och syftar på direktsändningen av en misstänkt våldtäkt i Uppsala.

– Själv livesändandet kan också vara en trigger till att brottet begås, det är uppmärksamheten man vill åt. Det ser man väldigt tydligt med så kallade happy slapping-filmer, där man misshandlar människor för att man vill göra en videosekvens och lägga ut det på Youtube.

Mårten Schultz konstaterar att det finns ett utredningsförslag om bättre skydd för människors integritet i samband med spridande av filmer. Lagändringen kan träda i kraft redan den 1 januari 2018.