Larmet inifrån Hongkong: ”Kollektiv hjärntvätt”
Publicerad 2023-10-14
HONGKONG. De flesta har tystnat helt eller fängslats.
Kenneth Chang är en av få röster i Hongkong som fortfarande vågar kritisera utvecklingen.
– Men jag väntar hela tiden att säkerhetspolisen ska knacka på min dörr, säger han.
Vi sitter på ett café på universitetsområdet där luftkonditioneringen ger en stunds respit från den fuktiga värmen. Studenterna minglar till synes obekymrat runt i korridorerna utanför med sina böcker under armarna.
Men läget är allt annat än normalt.
De fysiska spåren efter demokratiprotesterna för fyra år sedan är visserligen undanstädade men de inre såren är fortfarande öppna. Förföljelsen fortsätter.
Få vågar längre yppa någon kritik mot nedmonteringen av demokratin i Hongkong.
Den nya säkerhetslag som Kina infört innebär att vem som helst kan gripas när som helst på rätt lösa grunder.
”Kan stoppas när som helst”
En av få som vägrat tystna är Kenneth Chang, statsvetare vid Hongkong Baptist University. Inte ens efter att han tidigare i år kallades till säkerhetspolisen för förhör.
– De fiskade runt efter information och ville att jag skulle veta att de hade ögonen på mig, berättar Chang och försöker tappert le åt det som är en väldigt allvarlig situation.
– Jag fortsätter mitt arbete men vet att jag när som helst kan stoppas. Jag gör mig inga illusioner.
Han sätter ner pappersmuggen med hett kaffe framför sig.
En tredjedel av hans vänner sitter fängslade eller väntar på rättegång, en tredjedel har lämnat Hongkong för gott och en tredjedel försöker i likhet med honom själv överleva i det nya politiska klimatet.
”Ett sluttande plan”
När jag besökte Hongkong i november 2019 låg tårgasdimmorna täta över centrala stan. De protesterande studenterna barrikaderade sig på ett av universiteten. Jag mötte många som sa att de aldrig skulle ge upp kampen för att Hongkong skulle få behålla sin frihet och sitt demokratiska styre.
I dag är den drömmen så gott som död.
– Vi befinner oss på ett sluttande plan där tumskruvarna hela tiden dras åt lite åt gången, säger Chan.
Fortfarande pågår det rättsliga efterspelet till studentprotesterna där tiotusentals unga greps.
– Rättegångarna pågår nästan dagligen. Nästan inga av de som åtalats frikänns. Många döms till långa straff. Nya gripanden sker hela tiden. Bara i förra veckan greps tio. Budskapet makthavarna vill skicka är att det kan slå till när som helst mot vem som helst.
Kenneth Chang slår upp en bok på kinesiska som han tagit med sig. Han visar på en sida i slutet av boken där författarna försöker skydda sig mot risken för åtal.
– Det står att de inte har några intentioner att bryta mot säkerhetslagarna. I praktiken ger det inget skydd men alla för fram den här typen av förbehåll för vad de säger eller publicerar, av rädsla för att råka illa ut. Lärarna gör det till och med på lektionerna.
På stan ser vi skyltar som uppmanar medborgarna att ange personer som bryter mot säkerhetslagen. Angivarna finns överallt.
”En kollektiv hjärntvätt”
Kenneth Chan har två regler på sina föreläsningar. Ingen censur och ingen självcensur. Det gör att många kollegor undviker att umgås med honom.
– Ingen är otrevlig mot mig men samtidigt blir jag mer och mer isolerad.
Häromveckan stoppade tidningen Ming Pao, en av de största kinesiskspråkiga dagstidningarna, hans kolumn som publicerats varje vecka.
Det officiella skälet chefredaktören angav var att man ville få in yngre röster. Men Kenneth Chang är övertygad om att tidningen var orolig för att bli nedstängd som många andra medier blivit.
Han beskriver dagens Hongkong som en absurd, Kafkaliknande värld.
– De offentliga biblioteken rensar ut böcker från hyllorna som de styrande ogillar. Det finns inte längre några förläggare som vågar publicera Kina-kritiska böcker. I stället har vi fått samma double-speak som i George Orwells roman 1984. Hongkong är utsatt för en kollektiv hjärntvätt.
Han beskriver hur myndigheterna förbjöd studentorganisationen på universitetet att hålla val till sin styrelse. Rektorn hotade med repressalier om de klagade offentligt.
Ett välrenommerat opinionsinstitut vågar inte längre publicera resultat över vad befolkningen tycker om situationen eller makthavarna. Av rädsla för att det ska utgöra brott mot säkerhetslagen.
Det hålls fortfarande val till Hongkongs lokalstyre men numera är det bara 19 procent av ledamöterna som väljs i allmänna val. Resten utses av makthavarna.
Det är numera i lag förbjudet att uppmana folk att inte gå och rösta. Men det var ändå vad befolkningen gjorde i ett senaste valet. Som en tyst protest.
– Normalt brukar valdeltagandet vara runt 70 procent, säger Chan. I senaste valet var det bara 30 procent. Folk röstade genom att stanna hemma.
”Blir värre och värre”
Kenneth Chans sista kolumn i Ming Pao handlade om Vladimir Putin och hur han blivit offer för sin egen propaganda. Nu ser han Xi Jinping gå i samma diktatorsfälla.
– Han vill framstå som världens smartaste man. För att stärka sin status har han ett behov av att invadera Taiwan precis som Putin gjorde med Ukraina. I dag är det Hongkong. I morgon är det Taiwan.
När vi besökte Kenneth Chang 2019 minns jag hur vi från hans tjänsterum på den tionde våningen kunde betrakta soldater i en kinesisk arméförläggning bredvid universitetet.
– De övar fortfarande kravallkontroll varje dag, berättar Chang. Några soldater får spela aktivister som utsätts för tårgas.
Då var han trots allt optimistisk för att Hongkong skulle kunna fortsätta behålla sin särställning. I dag är känslan en annan.
– Läget blir bara värre och värre. Ännu är vi inte som Kina men vi är på väg att bli en autokrati.
När vi skiljs åt går han med raska steg mot rulltrapporna för att hinna till nästa föreläsning. Den handlar om hur Hongkongs styre fungerar. En kurs han fick ta för att ingen av de andra lärarna vågade hålla i den.