Äldreplatserna har halverats: ”Alarmerande”

Sveriges kommuner snålar på äldreomsorgen – men siffrorna kamoufleras i statistiken

Uppdaterad 2020-05-26 | Publicerad 2020-05-24

När antalet äldre coronaoffer började skena fick två geriatrikprofessorer nog och började granska mängden äldreplatser i förhållande till den faktiska befolkningsstatistiken.

– Det är alarmerande, säger Anders Wimo och Bengt Winblad på Karolinska Institutet.

Dödstalen bland äldre har skenat sedan i mars. Av de hittills 3 700 dödsoffren för covid-19 bodde tre fjärdedelar på kommunernas äldreboenden.

Ändrade strukturer

–När vi först hörde att personer över 80 år inte skulle vara aktuella för intensivvård kände vi att vi kraftigt måste uppmärksamma hur strukturerna bakom äldreomsorgen förändrats, säger Bengt Winblad, professor på Karolinska institutet som tillsammans med kollegan Anders Wimo pekar på två akuta punkter:

1. Besparingarna på riksnivå inom äldreomsorgen.

2. Den sjunkande utbildningsnivån bland personalen.

– Det som tidigare kallades för sjukhemsplatser erbjöd fantastisk vård. Nu kan vi inte längre urskilja olika vårdnivåer. Nu talas det mest om ökad tillsyn och nu ser vi effekten av det, säger Bengt Winblad.

Bengt Winblad och Anders Wimo pekar på att nästan varannan äldreplats är borta.

Utgår från siffror

Anders Wimo är familjeläkare i Bergsjö och professor emeritus i geriatrisk allmänmedicin med hälsoekonomisk inriktning.

Hans granskning utgår från Socialstyrelsens siffror:

2000 bodde 118 500 äldre på landets så kallade särskilda boenden.

2019 var motsvarande siffra cirka 80 000.

–Det är illa nog och tittar man på antalet boenden för 65-plussare/1 000 invånare har antalet äldreboenden halverats. Det man ska förstå är att även i de kommuner som har oförändrade siffror har ju antalet äldre blivit mycket högre för varje år.

Anders Wimo har samkört Socialstyrelsens siffror med befolkningsstatistiken som sedan länge visar att befolkningen årligen blir allt äldre. Därmed ökar också andelen svårt sjuka äldre som behöver vård och omsorg.

– Hemtjänstens siffror har visserligen ökat med fyra procent, men det väger inte upp minskningen av antalet platser på särskilda boenden. Många kommuner som ökat hemtjänsten har gjort det från väldigt låga nivåer, säger Anders Wimo.

Lågt utbildade

Professorerna är starkt kritiska till hur låg utbildningsnivå inom äldreomsorgen blivit regel snarare än undantag.

– Vi ser en reduktion av omsorgsplatser med 50 procent samtidigt som många kommuner, bland annat Stockholm, har hög personalomsättning. Många når inte ens upp till undersköterskenivå. Nu delar regeringen ut stödpaket till företag samtidigt som sjukhus hotar med permittering. Vilka ungdomar vill satsa på en vårdutbildning under de förutsättningarna?, säger Bengt Winblad.

”Vi har en demografisk explosion av 80-plussare framför oss. Covid-19 är ingenting jämfört med de utmaningar som väntar”, säger Anders Wimo och Bengt Winblad.

Är mer rörliga

Anders Wimo understryker att hela 70 procent av de äldre i så kallade särskilda boenden har en demenssjukdom och oftast är mer rörliga än andra multisjuka äldre.

– Det kan förklara en del av covid-19-spridningen på äldreboendena. Det kräver helt enkelt mer kunskap att vårda dem jämfört med andra äldre.

– Jag skulle gärna i framtiden se en solidarisk omsorgsförsäkring, för även om folkhälsan förbättras kommer den stora gruppen demenssjuka att öka kraftigt och alltid behöva omfattande tillsyn. Det krävs långsiktig fondering för att förstärka välfärden.

Flera kritiska röster

I veckan har flera andra kritiska röster höjts kring äldrevården.

Äldreprofessorn Ingmar Skoog var i en artikel i Aftonbladet kritisk till hur myndigheterna hanterat riskbedömningen för alla demenssjuka och krävde en nationell samordnare för äldre och covid-19.

Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, har i veckan i Aftonbladet lagt skulden för bristen på beredskap på politikerna bakom 1992 års Ädelform, som flyttade över ansvaret för omsorgen från landstingens sjukvård till kommunerna själva.

De sju kommunerna som har snålat mest. Källa: Anders Wimo, Karolinska Institutet

PODD Corona - så fattar man beslut under stor osäkerhet

Under coronapandemin är det mycket som har varit osäkert - vi vet varken hur dödligt viruset är eller hur vi bäst stoppar smittspridningen. Trots att vi saknar grundläggande fakta så behöver våra myndigheter och politiker välja väg och bestämma hur vi ska hantera viruset. I det här avsnittet pratar vi om hur man kan resonera när man ska fatta beslut, trots stor osäkerhet. Gäst i avsnittet är Karim Jebari, programledare är Marcus Ulvsand.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen