För få röstade om Makedoniens framtid

Publicerad 2018-09-30

Vallokalerna har stängt och ödesvalet för Makedoniens framtid och landets relation till EU är genomfört. Men trots ett 90-procentigt stöd för regeringens linje om ett namnbyte ser valdeltagandet ut att landa runt futtiga 35 procent.

Följ ämnen
Nato

En premiärminister som säger ja – och en president som har lovat att bojkotta folkomröstningen. Det var ett Makedonien fyllt av delade meningar som under söndagen gick till valurnorna. Ett ja eller nej till namnbyte var också en fråga om en fortsatt strävan mot EU och Nato.

– Det är klart att valdeltagandet sannolikt inte når 50-procentströskeln, sade en person inom det regeringspartiet till Reuters en stund efter att vallokalerna stängt på söndagskvällen.

Makedoniens premiärminister Zoran Zaev vill att landets invånare röstar ja till namnbytet och hans överenskommelse med sin grekiske kollega Alexis Tsipras, som kan ta den forna jugoslaviska delrepubliken ett steg närmare EU och Nato. Bilden är från ett valmöte i staden Tetovo.

Bojkott av nejsägarna

Opinionsmätningar pekade på förhand på ett deltagande på 50–55 procent, och mycket tyder nu på att en valbojkott framgångsrikt genomförts av nej-sidan.

När rösterna från drygt 60 procent av vallokalerna hade räknat vid 21.30-tiden kretsade valdeltagandet kring 35 procent. Det är långt ifrån de 50 procent som angetts som tröskel för att valet ska få legitimitet.

Om förslaget om namnbyte hade gått igenom skulle landet kunna lämna bakom sig det långa och omständliga "FYROM" eller "the former Yugoslav Republic of Macedonia", som landet tvingats behålla sedan splittringen av Jugoslavien i slutet på 90-talet. Grannlandet Grekland har benhårt motsatt sig den enklare versionen "Makedonien", eftersom det även är namnet på en historiskt viktig region i Grekland. Ländernas regeringar uppnådde i somras en överenskommelse som makedonierna nu fick säga sitt om.

En lösning på namnfrågan är avgörande för om Makedonien ska kunna gå med i EU och den västliga försvarsalliansen Nato. På valsedlarna stod det: "Är ni för medlemskap i EU och Nato genom att acceptera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland?"

Demonstranter som förespråkat en bojkott av folkomröstningen firar i centrala Skopje.

"Historiskt självmord"

Men det är inte givet, oavsett vad väljarna nu har sagt. För ett Natomedlemskap finns visserligen löfte om att allt kan vara klart redan i vår, om bara Grekland och Makedonien enas. När det gäller EU ligger dock en anslutning till unionen minst tio år fram i tiden. Det enda löfte som har getts hittills är att EU eventuellt kan tänka sig att inleda formella förhandlingar nästa år.

President Gjorge Ivanov tillhör nej-sägarna och har kallat namnbytet ett "historiskt självmord".