Hoppet lever för hotad noshörning

avTT

1 av 6 | Foto: Stefan Jerrevång/TT
De vita noshörningarna blir allt färre och de är hotade av tjuvjägare som vill komma åt deras horn.

I fjol dog den sista hanen av arten nordlig vit noshörning. De två honorna som finns kvar kan inte längre få kalvar.

IVF kan vara lösningen på problemet, och nu kan en noshörning i Sverige ha en viktig roll i försöken att bevara arten.

Noshörningar är ett hett villebråd för tjuvjägare och i dag finns det bara fem arter kvar, som alla är hotade.

Riktigt mörkt ser det ut för den nordliga vita noshörningen, även kallad nordlig trubbnoshörning. I fjol dog Sudan, den sista hanen.

– De två honorna som finns kvar kan inte längre bli dräktiga, säger Robert Hermes, veterinär och rådgivare för ett europeiskt avelsprogram för noshörningar.

Trots att en noshörning fortsätter att producera ägg kan andra problem göra att de inte klarar att fullfölja en dräktighet. Det kan till exempel orsakas av att en noshörningshona blir dräktig för första gången sent i livet, något som kan leda till att fostren stöts bort.

Senaste forskningen

Men det finns hopp om att arten ska kunna räddas. Just nu pågår arbetet med att ta fram en fungerande IVF-metod, något som skulle göra det möjligt för den nordliga vita noshörningen att leva vidare.

– Även om en noshörningshona inte längre kan bli dräktig på naturligt vis så kan vi plocka ut ägg från hennes äggstockar, befrukta dem i ett laboratorium, och sedan sätta embryot i en hona som klarar att fullfölja en dräktighet. Det här hör till den senaste forskningen på området och vi försöker utveckla tekniken, säger Robert Hermes.

I en spermabank finns nedfryst sperma från nordliga vita noshörningshanar bevarad. Planen är att man med hjälp av den sperman, och ägg från de två nordliga vita noshörningarna, ska kunna producera ett embryo som sätts in i en sydlig vit noshörning, som därmed blir surrogatmamma för en renrasig nordlig vit noshörning.

Men innan man gör detta vill man testa proceduren på sydliga vita noshörningar i djurparker.

En möjlig kandidat som äggdonator är den sydliga vita noshörningen Namakula på Kolmården. Ett ultraljud har visat att Namakula med största sannolikhet inte kan bli dräktig på naturligt vis.

– Om vi inte kan utveckla den här tekniken bland honor i djurparker så kommer den nordliga vita noshörningen att dö ut. Men om vi lyckas plocka ut ägg från Namakula och producera embryon, så har vi stora förhoppningar om att kunna rädda den nordliga vita noshörningen, säger Robert Hermes.

Om försöket med de sydliga vita noshörningarna fungerar så kommer det vara den första gången någonsin som en noshörning föds med hjälp av IVF och surrogatmödraskap.

Bevara arter

Möjligheten att göra en noshörning dräktig med hjälp av IVF och därmed bevara en utdöende art är ett av de ämnen som togs upp under en internationell konferens för djurparksveterinärer, som nyligen ägde rum på Kolmården.

I såväl svenska djurparker som ute i världen pågår olika projekt för att bevara utrotningshotade arter.

I många fall är planen att de utrotningshotade djur som finns på djurparkerna ska kunna släppas ut i det vilda. En av de arterna är addaxantilopen. I dag finns det runt 30 vilda addaxantiloper i hela världen, i djurparker finns det runt 500 stycken.

Addaxantilopens horn och kött är eftertraktade bland tjuvjägare och de har blivit undanträngda allt längre ut i öknen, där tillgången på mat och vatten är liten.

– Vi har tidigare återinfört addaxantiloper i Marocko och Tunisien, men läget i länderna är för oroligt för att vi ska kunna göra det på plats nu, säger Rickard Sjödén, presschef på Kolmården.

Med rovdjur, som leopard och tiger, är återinföringsprocessen både längre och svårare.

– Då krävs det en utsläppsplan som sträcker sig över generationer, för de måste släppas ut i hägn i det vilda innan nästa generation föds. Ungar som senare ska släppas ut helt får inte ha mänsklig kontakt, då finns det risk för att de söker upp människor, säger Rickard Sjödén.