Svårt dementa Effat dumpas på akuten

Josefin Silverberg

Effat Asadi Moghaddam, 73, har bott åtta år i Sverige och ska nu utvisas.

Hon är gravt dement, behöver vård dygnet runt och kan inte ta hand om sig själv.

Men varken Migrationsverket eller kommunen vill betala för vården – det är inte deras ansvar.

Därför hamnar hon på Södersjukhusets akutavdelning.

Fredagen den 29 juni klockan 10.00 kastas 73-åriga Effat ut från det äldreboende som varit hennes hem de senaste två åren. Aftonbladet är med när hennes dotter packar sin mammas tillhörigheter i bilens bagageutrymme och Effat lastas in i en ambulanstransport. Hon håller handen hårt i filten som täcker henne och drar den över ansiktet.

– Hon känner inte igen mig längre. Jag vet inte hur mycket hon förstår, men när jag kom in till henne imorse grät hon, säger Effats dotter.

Effat kom till Sverige för åtta år sedan. Då bodde hon hemma hos sin dotterns familj. 

– Vi sökte asyl åt henne. Hon har ingen kvar i Iran, jag är den hon har i världen, så vi ville gärna att hon skulle vara kvar här, säger Effats dotter.

Nu vill Migrationsverket inte längre betala för det äldreboende som Effat bor på. Hon har fått avslag på sin asylansökan och har ett utvisningsbeslut som hittills inte har verkställts. 

– Det har skjutits upp gång på gång. Dels har de hänvisat till att hon inte har något pass, dels till hennes hälsotillstånd, säger Effats dotter. 

Migrationsverket konstaterar att utvisningsbeslutet inte går att genomföra på grund av att hon inte kan skaffa pass men att hennes hälsotillstånd inte har något att göra med att avvisningen skjutits upp.

– När det kommer till Effats hälsotillstånd är detta endast något som kan komma att påverka själva utreseformen vid ett återvändande. Migrationsverket jobbar med andra ord lika aktivt med Effats återvändande som med vilket annat ärende utifrån de förutsättningar som finns, säger Mardin Baban, presskommunikatör på Migrationsverkets presstjänst, i ett mejl till Aftonbladet.

Personer med ett beslut om avvisning eller utvisning som inte längre går att överklaga, eller där tidsfristen för frivillig avresa har tagit slut kan nekas ekonomiskt bistånd efter den ändring som gjordes 2016 i lagen om asylsökandes rätt till bistånd enligt LMA. 

Inga undantag för personer med allvarlig kroniskt sjukdom

Undantaget är barnfamiljer. Migrationsverkets bedömning är att det faktum att Effat lider av en kronisk sjukdom gör att hon inte har rätt till ekonomiskt bistånd eller boende av Migrationsverket.

– För att hälsotillstånd ska utgöra en grund till vad som är uppenbart oskäligt måste sjukdomen vara av allvarlig och tillfällig karaktär. Det går bland annat att utläsa i en dom från Kammarrätten i Stockholm från 13 februari 2018 (mål nr 5799-17) och en dom från Kammarrätten i Sundsvall från 4 april 2018 (mål nr 2576-17). Vi förstår att det är en svår situation för den sökande, men som myndighet måste vi följa lagar och vägledande domar i våra beslut, skriver Migrationsverket.

Effet uppmanas att skaffa ett iranskt pass på ambassaden för att kunna återvända till sitt hemland. Något som Effats gode man menar inte är möjligt eftersom en förutsättning är att man själv då kan ge medgivande till att man vill återvända.

Men Migrationsverket menar att en ny god man skulle kunna vara behjälplig med att skaffa pass åt henne.

För Effats anhöriga är ovissheten och otryggheten svår. Var hon ska bo och vårdas till dess att hennes utvisningsbeslut verkställs är oklart.

– Om de ska utvisa henne måste de ta ansvar för hennes vård tills att hon skickas till Iran. Det går inte att hon bor hos mig, hon behöver vård dygnet runt.

”Jättetråkigt att det blivit på det här sättet”

Prick klockan tio kommer ambulansen som ska köra Effat till akuten. Där släpps Aftonbladets team inte in, inte heller får vi prata med ansvarig chef på äldreboendet – det är vårdföretaget Attendos presschef som får sköta kommunikationen med media.

– Vi tycker att det är jättetråkigt att det blivit på det här sättet, men ansvaret ligger inte hos oss. Vi har försökt vända och vrida på alla stenar för att hitta en lösning men inte hittat någon. Vi har andra brukare som står på kö för att få plats hos oss, då kan hon inte bo kvar här, säger Makan Afshinnejad, presschef på Attendo.

”Ovanlig situation för akuten”

På Södersjukhusets akut är personalen vana att hantera kaos och ovanliga situationer. De sjuksköterskor som möter Effat och hennes dotter försöker få grepp om situationen. Trots den grava demensen har Effat inget akut vårdbehov och egentligen har hon inget där att göra.

Men det varma bemötandet och välviljan invaggar viss trygghet hos Effats dotter i att det kanske kommer att lösa sig.

– Vi ska försöka rodda i det här och reda ut vems ansvarsområdet det är, säger en sköterska.

– Jag har pratat med vår chefsläkare och skulle säga att det här är väldigt ovanligt. Det är inte hos oss hon ska vårdas men just nu tar vi hand om hennes omvårdnadsbehov och försöker lösa situationen, säger Sofia Sjöman-Waas, pressansvarig på SöS. 

Efter ett par dagar får vi reda på att Effat har fått en tillfällig plats på ett vård- och omsorgsboende av Skärholmens stadsdelsförvaltning. 

– Även om hon har svår demens så tror jag att hon förstår situationen, och det krossar mitt hjärta när jag ser hur rädd hon är. Att de skickar henne hit och dit kommer säkert göra att hon blir mer orolig och mår sämre – jag hoppas att hon får ett stabilt boende snart innan det går för långt. 

”Upp till en själv att sörja för sin situation”

Andreas Thorstensson är kontaktperson på socialtjänsten/äldreomsorgen på Skärholmens stadsdelsförvaltning.

– Det är inget vanligt förekommande att personer som har utvisningsbeslut är i omfattande vårdbehov. Men när det sker behöver det hanteras. Vi försöker bistå på det sätt vi kan.

– Jag tror att samtliga kommuner behöver titta på ett förhållningssätt när det gäller den här gruppen människor som är i behov av omfattande vård och ska utvisas. Det är verkligen inga enkla situationer.