Utan USA:s invasion hade IS kanske inte ens funnits

Offensiven mot Mosul är efterlängtad för att få slut på kaoset i Irak.

Vad många glömmer är att landets sönderfall inleddes av en enda person, George W Bush.

Utan USA:s invasion av Irak 2003 hade IS kanske inte ens existerat.

När al-Qaida genomförde terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 tog Bush det som intäkt för att angripa Iraks diktator Saddam Hussein. Bush hävdade att denne hade massförstörelsevapen som hotade världen. Han försökte också få omvärlden att tro att Saddam samarbetade med al-Qaida för att hota USA.

Rena lögner

Rena lögner skulle det visa sig.

Bush lyckades snabbt störta Saddam men kriget utvecklade sig till en katastrof för USA och västvärlden.

Al-Qaida som överhuvudtaget inte existerat i Irak före kriget utnyttjade invasionen för att grunda en lokal gren. Bush onödiga krig väckte liv i de sekteristiska motsättningar som pressats under ytan av Saddam Husseins diktatur. Bush fick hjälp på traven av al-Qaida som med omfattande terrordåd ytterligare försökte blåsa under våldet mellan framförallt shiamuslimer och sunnimuslimer.

Terrorarmé

Resultatet av kaoset blev att viktiga samhällsfunktioner slutade fungera. En våg av välutbildade irakierna lämnade landet som flyktingar.

När USA efter många år lyckades pressa tillbaka al-Qaida flyttade delar av gruppen till inbördeskrigets Syrien och byggde upp sig till en terrorarmé, Islamiska staten.

Det var den som sommaren 2014 återvände till Irak och med en blixtoffensiv och skrämseltaktik intog stora delar av norra Irak.

Vad som hänt om USA inte invaderat Irak vet ingen. Men det är mycket möjligt att IS inte existerat överhuvudtaget.

Ingen kan påstå att Irak var något mönsterland före USA:s invasion. Diktatorn Saddam Hussein slog ned på all politisk opposition och gasade ihjäl kurder. Han invaderade grannlandet Kuwait.

Men Irak var en sammanhållen och fungerande statsbildning med sjukvård och utbildning av bra klass jämfört med övriga länder i regionen. Vanliga människor led av ofrihet meninte av daglig terror och krig.

Grogrund för terror

USA:s invasion är dock inte den enda förklaringen till det kaos vi nu ser i regionen. Den så kallade arabiska våren spelar en avgörande roll. Den började som en frihetsrevolt i Tunisien 2011 och spred sig sedan över Nordafrika och Mellanöstern.

Men de vanliga människor som krävde mer frihet och demokrati ersattes snart av militanta islamister som utnyttjade det maktvacuum som uppstod för sina syften.

Libyen är ett av de värsta exemplen. När västvärlden försökte stoppa landets diktator Moammar Gaddafi från att massakrera sitt eget folk blev resultatet ett fullständigt kaos som lämnade fältet fritt för olika islamister. IS var en av de grupper som lyckades etablera sig i Libyen.

Kollapsade stater är den perfekta grogrunden för terrorgrupper att växa. Just nu har vi i Mellanöstern Syrien, Libyen, Jemen och i viss mån Irak där det är mer eller mindre fritt fram för terrorgrupper att verka.

Nytt krig

Att driva ut IS ur Mosul är ett steg på vägen mot att återupprätta Irak som en fungerande statsbildning. Men då måste shiamuslimer, sunnimuslimer och kurder fortsätta att samarbeta efter att IS är borta.

Problemet är att de när IS väl är besegrade har helt olika agendor för Iraks framtid. Kurderna vill behålla sin defacto-stat i norra Irak. Sunnimuslimerna i norra Irak vill inte åter bli nedtryckta och toppstyrda av shiamajoriteten.

Risken är stor att landet kastas in i ett nytt krig där de tre grupperna slåss mot varandra och där det på sikt blir omöjligt att hålla ihop landet.

TIDSLINJE: Islamiska staten – från rebellgrupp till
terrorvälde

FAKTA: Slaget om Mosul

Mosul har varit ockuperat av IS i två år.

På måndagsmorgonen sa Iraks premiärminister Haider al-Abadatt att offensiven för att ta tillbaka staden inletts.

1. De här deltar i slaget om Mosul:

  6 000 IS-anhängare finns inne i staden. De står mot:

  Uppemot 60 000 irakiska trupper, förstärkta med kurdiska peshmerga-soldater.

Dessutom deltar både sunnimuslimska och shiamuslimska miliser, som slåss med den irakiska (shiamuslimska) regeringens välsignelse. Mosul är en sunnimuslimsk stad och därför är de shiamuslimska soldaternas deltagande mycket känsligt. Miliserna har skördat stora framgångar på slagfältet, men har också anklagats för övergrepp på civilbefolkningen i sunnimuslimska områden.

  Situationen komplicerades ytterligare sedan även turkiska trupper samlats utanför Mosul. Något som väckt protester från den irakiska regeringen. Några shiamiliser har sagt att man kommer strida mot turkarna och "ge dem samma behandling som IS".

2. Så ska slaget gå till

De irakiska och kurdiska trupperna ska först rensa de närliggande byarna från IS-krigare. Anfallet ska ske från söder, norr och öster. Kurderna kommer att stoppa IS-krigare som flyr österut, samt ta hand om flyktingar. De kommer dock inte att gå in i staden. Själva stadskärnan ska tas av de irakiska specialtrupperna, som är tränade av USA, och som tidigare befriat städer som Tikrit och Falluja från IS.

3. Vad händer sedan?

  Få tvivlar på att IS kommer att besegras. Men vad som händer sedan är en stor anledning till oro. Slaget kommer att utlösa en stor flyktingvåg, med upp till 1 miljon människor.

– Mosul riskerar att bli den största katastrofen på många, många år. Hundratusentals människor kommer att behöva hjälp med vatten, mat, tak över huvudet - allt man kopplar samman med mänskliga katastrofer, säger Bruno Geddo, representant för FN:s flyktingorgan UNHCR, till TT.

  Många olika grupper har gått ihop för att krossa den gemensamma fienden IS, men frågan är vad som händer när slaget är vunnet? Det irakiska samhället är djupt splittrat efter år av sekteristiskt krig och i Mosul kommer det finnas tungt beväpnade sunni, shia, kurder och kanske även turkar i området. Shiamuslimska milisledare, som stöds av Iran, har gjort problematiska uttalanden före offensiven, som går ut på att slaget är ett led i att krossa sunnimuslimerna. Turkiet har å sin sida krävt att inga shiamuslimska miliser ska delta i Mosul.

Mosuls befrielse kan mycket väl sluta med ett allas krig mot alla, skrev Aftonbladets utrikeskommentator Wolfgang Hansson nyligen.

Följ ämnen i artikeln