Målet för skjutningarna vill inte ha skydd

Johanna Cederblad/TT

Publicerad 2019-09-10

Två mordförsök på en dryg vecka – ändå vill mannen som var måltavla för skotten i Nacka och Råcksta inte ha skydd från polisen. Frågan är hur den som råkar finnas i hans närhet ska tänka.

Samma man var måltavla både för skotten i Nacka på söndagskvällen, då två utomstående personer skadades, och de skott som dödade den 18-åriga kvinnan i Råcksta i slutet av augusti. Bakom ligger en allt mer upptrappad konflikt inom den undre världen. Just nu är läget särskilt allvarligt, eftersom flera gäng ligger i fejd med varandra och dessutom har de interna konflikter, enligt Stockholmspolisen.

Polisen har erbjudit mannen som var måltavla skydd, berättar Carolina Paasikivi, polisområdeschef i område syd hos Stockholmspolisen.

Vill inte ha skydd

– Han har avböjt skydd. Det är inte helt ovanligt. Vi tar alltid kontakt med personerna vid sådana här händelser, för att försöka upprätta ett samarbete och erbjuda oss att skydda dem, säger hon.

Beträffande den här mannen finns dock en stor fara för omgivningen, konstaterar hon. Två mordförsök mot honom på kort tid, med en kvinna dödad och två män allvarligt skadade, talar sitt tydliga språk.

– Självklart försöker vi finnas i närheten. Nu vet vi att det finns en stor risk. Men det är både resurskrävande och svårt.

Rädsla och otrygghet

Händelserna i Stockholm och Malmö den senaste tiden, där utomstående personer dödats och skadats till följd av gängens upptrappade våld, skapar rädsla och otrygghet. Vem vet vilken plats som blir nästa våldsscen? Frågan är hur man som orolig utomstående ska tänka.

– Det är oförutsägbart var det kan hända. De här personerna som skjuter letar ju också platser där vi inte kan förebygga, säger hon.

Hon förstår att folk är mycket oroliga. Men den rent objektiva risken för att hamna i vägen för en av gängens kulor är trots allt förhållandevis liten, understryker hon.

– Vi avvärjer och förebygger sådan här händelser löpande.

Ändå, när våldet blossar upp alldeles nära hjälper kanske inte sådana ord särskilt mycket. Risken att själv råka illa ut är oerhört liten, rent statistiskt, men konsekvenserna är stora för den som drabbas. Carolina Paasikivi säger att hon förstår och att polisen är förtvivlad över det som händer.

Likgiltiga och hänsynslösa

– De här personerna visar en enorm hänsynslöshet, omdömeslöshet och också oskicklighet med vapen. Inte nog med att de inte värderar liv, de är också likgiltiga inför vems liv det gäller.

– Men vi måste kunna röra oss ute i samhället, och inte anpassa oss efter en risk som framstår som större än den är.

Hennes råd till allmänheten är att vara uppmärksam och reagera på sådant som verkar underligt. Frågan är dock vad det kan vara. Vem som helst kan ju uppföra sig lite egendomligt ibland, utan att ha onda avsikter.

– Om det fanns en bild på det jag menar så skulle jag visa upp den, men det finns det förstås inte. Men typiskt sett kan det vara sådant som folksamlingar, maskeringar eller folk som bär på konstiga saker.

TT: Ska vi gå runt och misstänka varandra?

– Nej, då har vi förlorat. Det kan göda fördomar och segregation. Man får använda sitt omdöme, och ta hjälp av oss. Hellre ett samtal för mycket än ett för lite till polisen, säger Carolina Paasikivi.