Högskoleprovsfusket: Ytterligare fyra åtalas

Erika Nekham/TT

Anna Lena Wallström/TT

Publicerad 2019-03-18

Ytterligare fyra personer åtalas för brott med koppling till fuskhärvan på högskoleprovet.

De misstänks ha köpt och använt ligans "fuskpaket" – och upptäcktes när polisen gick igenom företagets kundlistor.

Tidigare har 23 andra dömts för samma brott, och ytterligare ett hundratal ska utredas.

Tre män, som tillsammans drivit firman HP-hjälpen, dömdes i början av året för att ha sålt utrustning för att fuska på högskoleprovet. Även 23 personer som köpt ligans tjänster dömdes.

Men bland företagets kundlistor hittade polisen information om långt fler köpare av "fuskpaketen" och nu kommer åklagaren Stefan Creutz att åtala ytterligare fyra personer misstänkta för osann försäkran, grovt brott. Det handlar om att man undertecknat en försäkran på heder och samvete om att inte fuska på högskoleprovet – men sedan ändå gjort det.

– De har beställt ett resultat av HP-hjälpen, de har fått fuskutrustning och sedan fått de rätta svaren på provet och kryssat i så att de fått resultat som de inte fått om de inte fuskat. Sedan har de ju undertecknat provet längst ned, där man lovar på heder och samvete att man inte använt några otillåtna hjälpmedel, men det har de gjort enligt min uppfattning, säger Stefan Creutz.

Hindrar andra

Att brottet ska bedömas som grovt är enligt Creutz för att de åtalade använt avancerad teknisk utrustning och att de varit "förslagna och i sammanhanget systemhotande". Att det varit del av en brottslighet som utövats i organiserad form har också betydelse.

– Och det oriktiga provresultatet påverkar antagningssystemet till högskola, och då minskar möjligheten för andra att komma in på rätt sätt, säger Stefan Creutz.

Den tidigare tingsrättsdomen mot ligan samt flera medhjälpare och fuskare som kom i januari är överklagad av flera av de dömda. Några av dem anser att grova rättegångsfel begåtts, och att huvudförhandlingen därför bör tas om helt. Den frågan behandlas nu av Göta hovrätt.

Även åklagaren i det fallet, Anna Lander, har överklagat domen då hon anser att de 23 fuskarna bör dömas till fängelse. Tingsrätten kom i sin dom fram till att straffvärdet ligger på tre månaders fängelse, men dömde dem ändå till villkorlig dom och dagsböter då de var tidigare ostraffade.

Har stängts av

Stefan Creutz har inte tagit ställning till påföljdsyrkande i de fall han nu kommer att driva. Efter dessa fyra åtal kommer han och polis gå vidare och utreda fusk vid höstprovet 2017 och därefter vårprovet 2018. Totalt finns ett hundratal ytterligare misstänkta fall, enligt Creutz.

– Sedan är det inte säkert att det blir hundra åtal, utan det får man ju titta på i varje enskilt fall. Men i själva råmaterialet som vi ska utreda finns så många.

Parallellt med den rättsliga processen fortsätter högskoleväsendets egna utredningar. Det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som ansvarar för högskoleproven och som granskar och beslutar om provskrivare ska få sina provresultat återkallade på grund av fusk. I april väntas UHR komma med nästa omgång beslut kopplade till den uppmärksammade härvan. Då riskerar alltså fler att bli av med sitt provresultat och bli avstängda från att skriva nya prov.

Har en fuskare redan hunnit antas till en utbildning är det aktuellt lärosäte som ska fatta beslut om att avstänga personen. De senaste tre åren har det skett i minst 29 fall. Flertalet av studenterna hade börjat på långa och prestigefyllda utbildningar som läkar-, tandläkar- och juristprogrammen. Till de berörda lärosätena hör universiteten i Lund; Uppsala, Stockholm, Umeå och Örebro.