Krigade för IS – nu lever de i Sverige

Erik Wiman

, 

Kristina Edblom

, 

Magnus Sandelin

Hundratals personer från Sverige har radikaliserats och krigstränats av terrorsekten IS i Syrien och Irak.

Nu har många av dem kommit tillbaka.

Aftonbladets och Viafrees granskande program 200 sekunder har kartlagt 58 återvändare.

– Det är något jag kommer stå på domedagen och svara för, säger en av dem.

Se intervjun med den före detta IS-terroristen i tv-inslaget.

De två unga männen vill prata allvar.

I två dagar har vi sökt dem utan resultat. Nu är det i stället de som söker upp oss i ett bostadsområde i en mellanstor svensk stad.

Under våren har vi fått tillgång till unik information om drygt 200 personer i olika delar av Sverige som Säpo har på sin radar. Det är återvändande jihadister, rekryterare, misstänkta terrorfinansiärer och människor som rör, eller har rört, sig i den våldsbejakande islamistiska miljön.

Männen som nu har sökt upp oss finns med bland dessa 200. En av dem uppges av flera källor ha försökt resa till Syrien men stoppats på vägen.

De uppskattar inte vår närvaro och misstänker att vi spelar in dem i smyg. Båda två förnekar alla kopplingar till jihadism.

– Jag känner personer som har rest, det är barndomskompisar till mig, men de är alla dödade nu. Jag har inget dåligt att säga om dem, säger en av männen.

Pekas ut som potentiella hot

För drygt två år sedan granskade Aftonbladet de män och kvinnor som reste för att strida och leva i Syrien och Irak. Nu har terrorresorna upphört och enligt Säpo har omkring 150 personer kommit tillbaka till Sverige.

Återvändarna pekas ut som potentiella hot.

I vår kartläggning av återvändare finns 39 män och 19 kvinnor. De allra flesta är födda på 1980- och 90-talen, några få är betydligt äldre.

Bilden av dem är spretig. Några av återvändarna har varit i Syrien eller Irak under kort tid, andra har haft en mer framträdande roll i väpnade islamistorganisationer, främst IS.

Vi vet att många av de allra mest hårdföra jihadisterna som deltagit i strider i dag är döda, men ett fåtal uppges fortfarande vara vid liv. Poliser vi pratar med befarar att om de lyckas ta sig hem kan de utföra attacker här eller inspirera andra.

Hemma i Sverige ser vi hur återvändarna försöker sopa igen spåren av sitt förflutna.

• Tio av dem har bytt namn.
• Fem har fått skyddade personuppgifter.
• Få har kända telefonnummer och många lever inte på sin folkbokföringsadress.

Under några månader har vi sporadisk telefonkontakt med en kvinna som nu är tillbaka i Sverige efter att ha levt i Syrien under flera år. Vi har följt hennes liv där på sociala medier. Vi vet att kvinnan tidigare har kopplats till attentatsplaner, men om det stämmer får vi aldrig tillfälle att fråga om.

När vi först får kontakt är hon öppen för att ses, men sen ångrar hon sig och säger att hon mår för dåligt. I dag lever hon med sina barn och hävdar att hon tar avstånd från IS.

– Jag har aldrig varit särskilt religiös, säger hon.

”Inte terrorist”

En ung man i 20-årsåldern som har släktingar som dött i Syrien svarar på ett telefonnummer vi hittat i en myndighetshandling. Han blir ställd när vi ringer och förnekar efter en stund att han verkligen är den person han uppgett sig vara när Aftonbladets reporter presenterade sig.

– Jag vet inte alls vad du pratar om, bara för att jag är muslim behöver jag inte vara terrorist, eller vad är det du påstår, säger han.

Förnekelse ska visa sig vara det vanligaste bemötandet vi får. Trots att vi har säkra uppgiftslämnare nekar återvändarna till att de har varit i Syrien över huvudtaget eller har några som helst kopplingar till extremism.

Larm och övervakning

I ett bostadshus möts vi av en säkerhetsdörr och en stor skylt om kameraövervakning. I lägenheten bor ett par som båda varit i Syrien och deras barn. Mannen som är i 30-årsåldern öppnar efter en stund. När vi presenterat oss hinner vi bara nämna Syrien innan han smäller igen dörren. Vi hör hur han reglar den från insidan. Skyltar om övervakningskameror och extra larm hittar vi även på andra adresser som vi besöker. På något ställe är fönstren förspikade med masonitskivor, persienner är nerdragna. På dörrarna står handskrivna lappar med många olika namn.

Av IS kalifat återstår i dag ett fåtal isolerade platser i främst Syrien. Utöver det har rörelsen förgreningar i Afghanistan och i några få afrikanska länder. En uppmaning har gått ut till anhängare över hela världen: att slå till mot fienden i väst. Det är en av anledningarna till att terrorhotnivån i Sverige alltjämt är förhöjd till en trea på en femgradig skala.

Både Säpo och den öppna polisen har i dag bättre kunskap om islamister och jihadister. Trots det har kartläggningen delvis försvårats. För några år sedan propagerade terroranhängare på öppna Facebook-sidor och Twitterkonton. I dag kommunicerar de i stort sett bara i slutna och krypterade forum.

– För ett par år sedan kunde det i stort sett hållas hatpredikningar på torget, i dag sker allt sådant under ytan, säger en poliskälla som arbetar med förebyggande verksamhet.

– Det är på sätt och vis bra att det trycks tillbaka från offentligheten, men min bild är tyvärr inte att radikaliseringen minskar, men den är svårare för oss att upptäcka.

Lämnar inga spår

Slutenheten gäller inte bara på nätet. Det finns en tydlig strävan bland återvändare och personer i deras närhet att distansera sig från samhället. Inkomsterna är låga, i vissa fall obefintliga, liksom kontakterna med myndigheter.

Vi besöker en adress där en familj är skriven som vi vet har varit i Syrien. Där öppnar en person som uppger att han hyr lägenheten i tredje hand och att han bara sett en av familjemedlemmarna vid några enstaka tillfällen. Mannen visar oss en stor hög av brev från inkassoföretag och Kronofogden adresserade till familjen.

– Jag vet inte vad jag ska göra med de här.

Mönstret går igen bland många av återvändarna.

• 24 av dem har aktiva skulder hos Kronofogden.
• I två fall rör det sig om fem respektive sex miljoner kronor, fordringar kopplade till misstänkta bedrägeribrott.

Kan komma åt terrorpengar

Flera av återvändarna har granskats av specialenheter på Skatteverket. Säpo har försett myndigheten med hundratals namn på personer som misstänks ha kopplingar till bland annat IS. Syftet är bland annat att komma åt pengar som skulle kunna gå till terrorfinansiering.

– I dagsläget har vi utrett omkring 200 personer, säger Pia Bergman på Skatteverket.

Projektet hette tidigare Snowball, men har nu döpts om till Balthazar. Skatteverkets handläggare har granskat bankkonton där pengar strömmat in och ut, utan att inkomster tagits upp i någon deklaration.

– Kan de inte ge en trovärdig förklaring till hur pengarna kommit in på kontot klassar vi det som skattepliktig inkomst, på så sätt kan vi komma åt pengar som annars skulle kunna finansiera terror, det är hela idén.

Mindre nätverk

Vår granskning visar att den svenska jihadistiska miljön består av flera mindre nätverk, som ibland, men långt ifrån alltid, har kontakt med varandra. I vart och ett finns ett par drivande personer, som i vissa fall är återvändare från Syrien.

Säpo har pekat ut återvändare som potentiella hot, men experter som vi pratat med under granskningen säger att de inte behöver vara de farligaste individerna. Bland återvändarna finns både dem som tydligt tagit avstånd och dem som fortfarande är våldsbejakande.

– De allra farligaste är de som går under radarn, som inte söker hjälp eller vill ha kontakt med myndigheter och som fortfarande har de här uppfattningarna, säger Yassin Ekdahl som fram till årsskiftet var kommittésekreterare hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

– Det värsta är att ingen verkar bry sig om den gruppen, Säpo har bara en del, det är kommunernas ansvar att motverka radikalisering, men på många håll fungerar det inte alls och de saknar kompetensen.

En polis vi talar med ger exempel på en person som lever under radarn.

– Vi känner till en person som ville resa till Syrien men misslyckades. Han indoktrinerades, för att inte säga hjärntvättades, men lyckades inte ta hela steget. Han har i dag ingen tillhörighet och mår extremt dåligt. Sådana personer måste vi försöka hålla koll på.

Anhörigas livssorg

Vi har i den här granskningen även haft kontakt med anhöriga till det fåtal som fortfarande lever och befinner sig i IS-kontrollerat område. Vissa grupper lever i isolerade områden av Syrien. De tvingas hela tiden att fly i takt med att snaran kring IS dras åt.

För flera familjer är det en livssorg att deras barn valt livet i en terrororganisation. De förbannar de krafter som ryckt deras barn ifrån dem.

När vi ringer på hos en familj i Västsverige öppnar en kvinna som först säger att hon inte vill prata. I nästa andetag börjar hon själv att berätta om familjens öde. Om hur hennes lillasyster plötsligt en dag bara var borta. Först efter flera dagar hörde systern av sig till sina föräldrar och berättade att hon valt att resa till Syrien.

– Min mor är så förtvivlad. Hon har bara en önskan att hon ska få se sin dotter innan hon dör, säger kvinnan.

– Min far är besviken och arg, han anser att hon har svikit allt vad familjen står för.

I en annan del av landet lever en pappa vars dotter också befinner sig hos IS i Syrien.

– Barnen som reste var manipulerade. De allra farligaste är kvar här, de som manipulerade och de som finansierade resorna, säger han.