Att stänga Europas hamnar är skamligt – och leder till drunknade barn

Tänk dig att du är gravid efter att ha våldtagits i öknen.

Du har överlevt timmar i skräck på en sjunkande gummibåt – och äntligen räddats.

Då kommer beskedet: ingen vill ta emot dig. Varje trygg hamn är stängd. Du är oönskad.

Hanteringen av räddningsfartyget Aquarius i veckan är en skam för Europa – och kommer att leda till drunknade barn.

Bilden klarnar, efter några dygn av förvirring och kaos. Aquarius, ett räddningsfartyg som drivs av organisationerna Läkare utan gränser och SOS Méditerranné, var i helgen överfullt efter att ha räddat 629 migranter på väg till Europa från flera sjunkande båtar.

Kaptenen planerade att som vanligt styra mot Sicilien eller det italienska fastlandet när beskedet kom: att alla hamnar var stängda.

Italiens inrikesminister Matteo Salvini twittrade i ilsken Trumpstil:

”Italien har slutat att böja sig och lyda. Den här gången FINNS DET DE SOM SÄGER NEJ”.

Även Malta vägrade att ta emot fartyget. Liksom Frankrike. Anklagelser om att bryta mot internationell sjörätt slängdes fram och tillbaka, i ett märkligt, maritimt ”blame game”.

Drev runt med sjuka

Allt medan fartyget med barn, gravida och svårt sjuka, migranter som överlevt sexuella övergrepp och tortyr i Libyen, drev runt på Medelhavet.

På måndagseftermiddagen, när förnödenheterna var på väg att ta slut, förbarmade sig Spanien. Aquarius är nu på väg mot Valencia, en lång resa på uppemot tio dagar fram och tillbaka, och finns inte längre tillgängligt i sök- och räddningsområdet.

Vad det kan betyda visade sig nästan genast. Ett amerikanskt militärfartyg lyckades tillsammans med holländskflaggade ”Sea Watch 3” på tisdagen rädda 41 människor från ett sjunkande gummibåt.

Tolv döda bärgades, men den verkliga drunkningssiffran kan ha varit långt högre. Gummibåtarna har ofta över 100 migranter ombord.

Oklar framtid

Kunde fler liv ha räddats om Aquarius befunnit sig i området?

Jag ringer Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser. Hon har få svar att ge. All kraft de senaste dygnen har lagts på att akut landsätta de 600 migranterna ombord.

Mot vilken hamn Aquarius ska styra efter nästa räddning vågar hon knappt tänka på.

– Räddningen ska egentligen styras av internationell rätt, men situationen har blivit helt politiserad. Människor som räddas ute havet är bara brickor i ett större spel. Och det gäller även oss hjälporganisationer, säger hon.

Det politiska spel hon refererar till är väl känt.

Italien har under en lång tid varit trött på att ta emot merparten av alla migranter som – trots EU:s miljardsatsningar för att stoppa människosmugglingen i Nordafrika – kommer till Europa sjövägen. Nu vill den nya regeringen, där Matteo Salvinis främlingsfientliga Lega ingår, visa sig handlingskraftig på hemmaplan och samtidigt öka trycket på EU inför toppmötet om migration i Bryssel om två veckor.

Barn riskerar att dö

Vad som kommer att hända med Aquarius är alltså ovisst. Men några saker vet vi.

De upp emot en miljon migranter som enligt FN är kvar i Libyen lever under vidriga förhållanden. De kommer att fortsätta att försöka ta sig till Europa i bräckliga, överlastade gummibåtar.

Om Aquarius inte längre patrullerar havet mellan Libyen och Italien riskerar många av dem att dö. Hundratals människor, däribland barn, redan under sommaren.

Man kan ha olika åsikter om migrationspolitik. Vilja sätta stopp för den cyniska människosmugglingen, prioritera kvotflyktingar, tycka att fattigdom ska bekämpas i hemländer i stället för genom migration.

Men människoliv ska inte behöva sättas på spel.

Livräddning måste alltid gå före politik.

I annat fall har något djupt mänskligt gått förlorat i Europa.

Fotnot: Aftonbladets har i en rad uppmärksammade reportage granskat människosmugglingen från Afrika till Europa. Läs den uppmärksammade granskningen här.

Räddningsfartyget Aquarius.