Källa till rykte om radioaktivt vatten jagas

TT-AFP

Publicerad 2019-07-23

Vattnet i Paris är inte radioaktivt. Nu vill rättvisan ha tag på den som startade ryktet. Genrebild.

Ett viralt rykte om radioaktivt kranvatten spred panik i Paris. Nu ska en utredning gå till botten med vem som ligger bakom flodvågen av desinformation.

Åklagare i Paris har öppnat en förundersökning om "publicering, distribution och reproducering av falsk information i avsikt att störa den allmänna ordningen". Bakgrunden är ett rykte om radioaktivt kranvatten som spridit panik i den franska metropolen.

Förra veckan spreds ett skrämmande budskap som en löpeld via meddelandetjänsten Whatsapp. En kvinna som presenterar sig som sjuksköterska på ett sjukhus i Paris varnade i ett videoklipp för att dricka kranvattnet, vilket påstods innehålla radioaktivt titan.

Snabbt spreds följdrykten om att myndigheterna avrådde från kranvattenkonsumtion, och berörda förvaltningar blev nedringda av oroliga Parisbor.

I själva verket fanns inga problem alls med vattenkvaliteten och myndigheterna försökte posta lugnande dementier i sociala medier, men dessa drunknade snabbt i flodvågen av desinformation.

Stormigt på rykteshavet

När stormen på rykteshavet bedarrat något visade det sig finnas en droppe av sanning – eller åtminstone en koppling till en verklig händelse – bakom ryktena.

Strax innan Whatsapp-meddelandet började cirkulera hade den lokala miljöorganisationen ACRO sänt ut ett alarmistiskt pressmeddelande där den varnade för att "6,4 miljoner människor får vatten som är förorenat med tritium".

Isotopen tritium är visserligen radioaktiv, en restprodukt av Frankrikes många kärnkraftverk, men de nivåer miljöorganisationen uppmätt låg långt under rekommenderade gränsvärden.

– Vår avsikt var inte att skapa panik utan att starta en debatt, har gruppens ordförande David Boilley sedermera försvarat sig.

Men i sociala medier förvandlades tritium till det icke-radioaktiva grundämnet titan varpå ryktesspridningen var redo att sjösättas. Nu riskerar den eller de ansvariga, om åklagarmyndigheterna lyckas hitta källan, böter på upp till närmare 500 000 kronor var.

Verkliga konsekvenser

Det är inte första gången falska nyheter får verkliga konsekvenser i den franska huvudstaden. I mars greps dussintals efter att ha attackerat romer i nordöstra Paris. Den gången hade ett rykte om att kidnappare i vita skåpbilar rövade bort barn spridits på nätet.

Inga kidnappningar hade ägt rum, men det hindrade inte ett sjuttiotal personer – enligt siffror från BBC – beväpnade med slagträn, knivar och stenar från att dra sina egna slutsatser om var de skyldiga stod att finna.

Följ ämnen i artikeln