”Kommer se långsiktiga hälsoeffekter av krisen”

Dödligheten kan öka som på 90-talet

Uppdaterad 2020-04-12 | Publicerad 2020-04-09

Dödligheten ökade med 25 procent bland arbetslösa efter finanskrisen på 1990-talet.

Nu fruktar experter ett liknande scenario efter coronakrisen. 

– Jag tror att det är ganska sannolikt, säger professor Denny Vågerö. 

Under 90-talet hamnade Sverige i en djup ekonomisk kris som påverkade många människor. Effekterna på folkhälsan blev också långvariga. 

Enligt en stor studie av Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, låg dödligheten bland män som varit arbetslösa under krisen 25 procent över det förväntade mellan åren 1997-2002. 

Riskerna för självmord, alkoholrelaterad död och hjärt- och kärlsjukdomar ökade markant. 

– Det var en stor del av befolkningen som upplevde arbetslöshet under krisen och det är något liknande som är på väg att hända nu. Massarbetslöshet ökar dödligheten och utsätter de som drabbas för högre risk. Det är ingen bra idé att låta arbetslösheten växa, säger Vågerö och fortsätter: 

– Alla kriser är olika så det går inte att säga säkert vad som kommer att hända nu. Men får man en stor arbetslöshet under en lång period är det många som inte kommer tillbaka till arbetslivet. Den gruppen är särskilt sårbar.

Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet  .

”Beror på politiken”

Risken att hamna i alkoholmissbruk för en arbetslös var under 90-talets kris dubbelt så stor som för andra personer. Slutsatsen från studien som gjordes är att svårigheten att komma in på arbetsmarknaden efter krisen var en avgörande faktor. 

– Jag är ganska orolig och tror att vi kommer att få se långsiktiga hälsokonsekvenser av arbetslöshet nu också. Det är en ganska dyster bild. Möjligheten att undgå liknande konsekvenser som på 90-talet beror mycket på regeringens politik och på de överenskommelser som EU:s finansministrar kan göra nu och framöver. Politiken spelar stor roll, man måste tänka nytt efter krisen och hitta sätt att dra in folk på arbetsmarknaden igen. 

Tror du att man har lärt sig något från 90-talet?

– Det hoppas jag. Det tror jag väl. Men om det räcker det vet jag inte. 

Även Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att coronakrisen kommer att få effekter på folkhälsan. 

– Hur stora konsekvenserna blir är avhängigt hur långvarigt det blir. Utan att riktigt veta tror jag inte att det blir lika svåra konsekvenser. De exakta svaren får man inte förrän det är över, säger hon. 

Petra Löfstedt på Folkhälsomyndigheten.

Läs mer om coronapandemin

Följ ämnen i artikeln