Strömmer: En historisk offensiv

helskärm

Regeringen vill fram till 2025 öka rättsväsendets budget med fem miljarder kronor.

En ”historisk offensiv” mot brottsligheten, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Regeringspartierna M, KD och L samt deras samarbetsparti SD lovade stora insatser mot kriminaliteten i valrörelsen.

På onsdagen presenterade Strömmer regeringens satsningar på rättsväsendet i den kommande budgetpropositionen.

För 2023 innebär budgetförslaget en ny anslagshöjning med 1,4 miljarder. Fram till 2025 ska anslagshöjningen öka till 5 miljarder kronor.

Strömmer talar om att en ”historisk offensiv” nu inletts mot brottsligheten. Han pekar även på redan beslutade anslagshöjningar framöver som riksdagen fattade beslut om förra året.

– Nu förstärker vi med ytterligare fem miljarder utöver den grund som då lades, säger Strömmer.

Han pekar även på alla de förslag om straffskärpningar och nya rättsliga verktyg för polisen som regeringen planerar att komma med.

– Totalt sett blir det en historisk satsning, säger justitieministern.

Håller ej med

Med redan beslutade ekonomiska satsningar och de som regeringen nu föreslår kommer rättsväsendets anslag att öka från knappt 63 miljarder i år till drygt 73 miljarder 2025.

SD krävde dock i valrörelsen betydligt mer pengar – minst 20 miljarder kronor mer till rättsväsendet till 2026.

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi (S) tycker inte att man kan kallade det för en ”historisk satsning” mot brottsligheten.

– Det är ju inte det. Man måste ha högre ambitioner, säger han.

Shekarabi välkomnar dock att den nya regeringen ”fortsätter” den förra regeringens arbete med straffskärpningar och insatser mot gängen.

Nytt polismål

I rättsväsendet ingår framför allt polisen, Säpo, kriminalvården, domstolarna och åklagarmyndigheten.

Enligt Strömmer får myndigheterna i princip de anslagshöjningar man begärt i regeringens budgetproposition.

För 2023 föreslås polisen få 900 miljoner kronor i budgetförstärkning utöver de anslagshöjningar som riksdagen beslutade om förra hösten.

Av de 900 miljonerna ska dock 400 miljoner användas för polisens ökade kostnader för det svenska EU-ordförandeskapet kommande halvår.

Drygt 300 miljoner kronor ska användas till att nå målet om 38 200 polisanställda till 2024. Det målet satte den förra regeringen upp.

– Det ligger fast, säger Strömmer.

Den nya regeringen har även ett nytt mål om en polistäthet motsvarande EU-snittet. Det kräver nästan 6 000 poliser ytterligare. Och i den siffran ska civilanställda inte räknas in.

Tar tid

Moderaterna uppgav i valrörelsen att det målet skulle nås redan 2028. Nu säger Strömmer:

– Det är realistiskt att nå det någonstans runt skiftet mellan 20- och 30-talet. Det kan vara plus-minus något eller ett par år åt båda håll.

Ett annat moderatlöfte i valrörelsen var en riktad polislönesatsning. Det finns dock inga nya pengar specifikt avsatta för en lönesatsning i budgetpropositionen.

Strömmer hänvisar till att riksdagen beslutade om en sådan lönesatsning förra hösten, på initiativ från M, KD och SD.

– Den stora bulken ligger ekonomiskt i det budgetbeslut som togs redan för ett år sedan, säger han.

Då avsattes 400 miljoner kronor till en lönesatsning för 2022 och ytterligare medel för 2023 och 2024.

Fler i fängelse

Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson tycker inte att den nya regeringen lever upp till sina löften om polislönesatsningar.

– Det är väl problemet med retorik och verklighet, säger Shekarabi.

Polisfacket är dock nöjt med lönesatsningen som beslutades förra året och att den nu ska ligga kvar.

Polisens anslag som helhet kommer med budgetpropositionen och tidigare beslutade höjningar att växa från knappt 34 miljarder i år till drygt 41 miljarder kronor 2025.

Kriminalvården står inför stora utmaningar när antalet fängelsedömda väntas öka de kommande åren. I statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring utlovades att kriminalvården ska byggas ut ”kraftigt” under mandatperioden.

Riksdagen har sedan tidigare beslutat om anslagshöjning de närmsta åren. Den nya regeringen vill i budgetpropositionen plussa på dem med ytterligare 2,4 miljarder 2025.

Rättad: I en tidigare version av texten förekom en felaktighet kring hur satsningen var fördelad tidsmässigt.