Så utreds åldern på misstänkt pojke

Erik Jenderbo/TT

Publicerad 2022-07-16

Rättsmedicinalverket är den svenska myndighet som gör medicinska åldersbedömningar. Arkivbild.

En åldersutredning har inletts av pojken som misstänks för mordförsök och våldtäkt på en flicka i Skellefteå.

Men utredningen kan enligt Rättsmedicinalverket aldrig med hundraprocentig säkerhet visa hur gammal någon är, utan bara presentera grader av sannolikhet.

Det var på torsdagskvällen den 5 juli som flickan hittades svårt skadad i ett skogsparti i Skellefteå. En pojke är misstänkt för brottet och är enligt folkbokföringen under 15 år gammal. Enligt åklagaren är det däremot inte säkert att åldern stämmer, och han har därför meddelat att pojken kommer genomgå en medicinsk åldersutredning.

Vilket resultat utredningen får kan spela en avgörande roll i fallet: Är han under 15 år kan han inte straffas, eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga.

Olika anledningar

Det är Rättsmedicinalverket (RMV) som genomför åldersbedömningar, som kan ske av olika anledningar. Unga asylsökande kan utredas för att ge klarhet i om de är under 18 år eller inte. Det finns även tillfällen då man behöver undersöka om personer är under 15 respektive 21 år gamla – vilket nästan uteslutande handlar om brottmål. Beroende på vilken åldersgräns som utreds används olika medicinska metoder.

– När det gäller 15-årsgränsen så röntgar vi vanligtvis visdomständerna, handen och handleden. Exakt vilken undersökning det blir diskuterar polisen med den rättsläkare som ska göra bedömningen, förklarar Nina Heldring, verksamhetsutvecklare på avdelningen för rättsmedicin vid RMV.

Enligt Nina Heldring kan undersökningarna aldrig säga exakt hur gammal en person är.

– Det finns ingen metod som med hundraprocentig säkerhet kan bevisa en specifik ålder, säger hon och fortsätter:

– Vår metod är en sannolikhetsmodell som talar om hur stor sannolikhet det är att personen är över eller under en viss ålder, och det baserar vi på studier som gjorts av tusentals personer, deras tänder, handleder, knän eller nyckelben. Genom att kolla på fler än en kroppsdel ökar naturligtvis graden av hur säkra vi kan vara på en viss ålder.

Fem olika steg

I sannolikhetsmodellen finns totalt fem olika så kallade skalsteg. Skalsteget ”talar möjligen för” används för den lägsta graden av sannolikhet och steget ”visar att” används för den högsta graden. Däremellan finns de två ytterligare stegen ”talar för” och ”talar starkt för” samt en sista möjlig beskrivning: ”tillåter ingen bedömning”.

Metoden som RMV använder innebär mindre risk att felbedöma barn som vuxna på bekostnad av att en större andel av vuxna kommer att bedömas som barn.

Följ ämnen i artikeln