Så sparar du 10 000-tals kronor – på lunchrasten
Publicerad 2023-05-13
33 616 kronor. Skattat och klart, rätt ner i fickan.
För bra för att vara sant? Snarare för bra för att låta bli.
Det är vinsten som finns att hämta om du byter hämtmat mot matlåda till lunch eller middag på jobbet.
Halva befolkningen kan inte ha fel. Enligt statistiken tar ungefär varannan person med sig lunch eller middag hemifrån till jobbet ett par eller alla dagar i veckan. Rester, portioner av storkok och mer eller mindre fantasifulla mackor och sallader, allt passar i matlådan.
Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade nyligen färsk statistik kring priserna på restaurangernas ”dagens lunch” och råvarorna vi använder hemma.
– En matlåda kan såklart variera väldigt mycket i pris beroende på vad man väljer att ha i den, men om vi utgår från att den följer den generella kostnaden för livsmedel i butik så har priset på en matlåda stigit med ungefär 20 procent det senaste året. Under samma period har det genomsnittliga priset på en dagens lunch ökat med strax under 9 procent, meddelade John Eliasson, prisstatistiker på SCB.
Ändå finns det stora pengar att spara på matlådan.
Aftonbladet lagade upp fem olika rätter i hemmaköket: vegetarisk ärtsoppa, ärtor med fläsk, potatis- och palsternackssoppa, pasta med broccolipesto och korv stroganoff med ris. Råvarukostnaderna varierade från den superbilliga ärtsoppans 3,25 kr/portion till stroganoffens 12,20 kr/portion. Snittpriset för alla fem rätterna landade på 7,20 kr/portion.
Detta att jämföras med priserna på hämt- och restaurangmaten. Där blev snittpriset 160 kronor för en kvällsarbetare i Stockholm, tio middagar för 145–190 kronor, och 110 kronor/dag för den dagarbetande kontoristen i Växjö.
Således fanns det för stockholmaren över 150:-/middag att spara med matlåda, och strax över 100-lappen för kontoristen i Växjö. Varje arbetsdag. Varje vecka.
På ett år blir vinsterna 33 616 kronor respektive 22 616 kronor.
Lättförtjänta pengar som bara ligger och väntar. Till och med enligt SCB som konstaterar att man trots de procentuellt sett dyrare matlådorna har ”sett över hela 2000-talet att det har blivit alltmer lönsamt med hemlagat till lunch.”
Halva befolkningen har alltså inte fel.
Det är den andra halvan som kanske har något att fundera på.
