Boende vägrar fly eldinfernot – hotar brandkåren med vapen
Evakuerade bor i sina bilar i 40-gradig värme
Publicerad 2021-08-31
REDDING, KALIFORNIEN. Tusentals tvingas fly från sina hem efter jättebrändernas framfart i norra Kalifornien.
Steven Bonea, 60, har förlorat nästan allt han äger.
– Jag får väl bo på gatan nu, säger han.
Samtidigt vägrar invånare att evakueras – och riktar sina vapen mot räddningstjänsten.
Steven lägger sig på tältsängen i Röda Korsets evakueringscenter. Han sparkar av bootsen och blundar en stund.
Intill ligger tre plastpåsar med kläder. Det är allt han har kvar.
– Vart jag ska ta vägen härnäst? Jag har verkligen ingen aning, säger Steven uppgivet.
En släkting ägde huset som nu slukats av lågorna, och Steven hade ingen försäkring.
– Jag måste hitta ett ställe att hyra, snabbt. Men jag har 300 dollar på kontot, så jag får väl bo på gatan nu.
Tog cowboyhatten och stack
Steven, som just sörplat i sig en kopp nudlar som han fått av volontärerna, har bott i fem dagar på deras tillfälliga kriscenter tillsammans med ett 50-tal andra personer.
Han såg hur branden, som fått namnet Lava, närmade sig huset i norra Kalifornien på flera kilometers avstånd, med stora rökpelare mot himlen.
In i det sista väntade han, tills flammorna bara var hundra meter från husknuten. Då tog Steven på sig cowboyhatten och stack.
Budgetmotellen blev fullbelagda av familjer som också tvingades fly sina hem. För Steven återstod bara tältsängarna i gympasalen på den lokala skolan.
Runt honom scrollar folk på sina mobiler, äter eller läser i tysthet. Flera av dem har likt honom inget att återvända till, andra svävar i ovisshet.
Just nu härjar ett tiotal jättebränder i skogarna i norra Kalifornien. Den största – Dixiebranden – har bränt mark på en yta större än två New York City.
Dixie är den näst största branden i delstatens moderna historia. Den enda som varit större, som egentligen var 30 olika bränder som smälte samman, var fjolårets August Complex-brand.
Historisk torka
Dixie har varit aktiv i en månads tid, och spås fortsätta bränna mark den närmsta tiden – bara 30 procent av branden är ännu under kontroll. Inga dödsfall har ännu rapporterats, men en handfull människor saknas.
Över 1 000 hem och byggnader har förstörts av Dixies framfart, och ett hundratal av andra stora skogsbränder. Ytterligare 14 000 byggnader i bergsbyar och landsbygdssamhällena är hotade.
Kalifornien har länge plågats av höga temperaturer, och en historisk torka – den värsta på ett millennium.
År 2020 var det värsta brandåret i Kalifornien som uppmätts. Nu pekar allt mot att 2021 blir ett nytt rekordår.
Redan i slutet av juli hade mängden eldhärjad mark i Kalifornien ökat med mer än 250 procent, jämfört med samma period i fjol.
Brandsäsongerna har blivit allt längre och mer destruktiva i västra USA, och forskarna ser en direkt koppling till klimatförändringarna och mänsklig påverkan.
Experter är överens om att skogsbränderna förvärras ytterligare på den amerikanska västkusten de närmsta årtiondena, även om enskilda säsonger kan vara blötare och svalare.
– Kalifornienbor som lever i områden med mycket växtlighet kan därför fortsätta räkna med ökad brandfara och potentiella evakueringar framöver, säger Park Williams, klimatforskare på University of California Los Angeles, UCLA.
Jeff Van Dorp, 62, har också evakuerats till kriscentret. Han studerar sin mobil, där han kan se sitt hem på övervakningskameror.
– Än så länge står huset kvar i alla fall, säger han.
Men evakuerade Jeff är tveksam till att bränderna beror på människors påverkan på klimatet.
– Det kanske bara är en trend?, säger han.
– Men om det är sant, då vill jag bara säga ”sorry” till alla framtida generationer. Blir det riktigt illa hoppas jag att jag är död sedan länge.
Norr om staden Redding har ett hundratal personer samlats vid evakueringsgränsen.
De har bott i sina bilar i 40-gradig värme i snart en vecka i väntan på att komma hem till sina hus.
– Vi vet ingenting, om vi får åka tillbaka om ett par timmar, eller om det dröjer veckor – om huset ens står kvar, säger Rhianna Miller, 34, som bott i husbil med sin familj under tiden de är evakuerade.
Många på plats är oroliga för sina husdjur som lämnats utan mat och skugga, och röster höjs mot räddningspersonalens representant som kommit för att uppdatera om brandläget.
Förutom frustration från evakuerade, tvingas brandmännen handskas med boende som vägrar att lämna sina hus.
Det finns till och med de riktar vapen eller kastar sten mot räddningstjänsten, för att bli lämnade ifred.
Rhianna Miller säger hon självklart inte heller ville lämna sitt hem, men kände att familjen inte hade något val.
– När vi satte oss i husbilen frågade barnen frågade vart vi skulle åka, och då sved det verkligen i hjärtat – för vi hade ju ingen aning, säger hon.
Hon är trött på att andas in brandröken, hon har gjort det i flera veckor nu. Röken river i halsen, inte bara i Kalifornien – luftkvaliteten har påverkats ända till USA:s östkust, 400 mil bort.
Att bränderna blir värre av klimatförändringar vågar Rhianna inte riktigt tro på.
– Jag vet inte hur jag ska säga detta utan att låta galen, men jag tror det finns så mycket politik i det där. Det finns bakomliggande motiv som de vill att vi ska tro på.
Klimatfrågan ses av somliga i bygden som ett liberal överdrift, enligt Rhianna, trots forskarnas varningar. Själv hade hon röstat på Trump i senaste valet, om hon hade kommit ihåg att rösta.
Samtidigt skapar de återkommande bränderna ångest bland folk i området, säger hon. De flesta är less på de återkommande evakueringarna och röken.
– Jag tror många kommer flytta, och en del har redan gjort det. När bränderna kommer nära, känner man: ”Vi måste lämna hetzonen”.
Men inte Rhianna.
– Nej, det här är mitt hem. Jag vet inte vad som sker i framtiden, men det är här vi hör hemma. Jag kommer vara den sista som ger mig av.