Migrationsdomstolarna: Antalet mål väntas öka

Marc Skogelin/TT

Uppdaterad 2019-09-28 | Publicerad 2019-09-27

Migrationsdomstolarna finns vid fyra förvaltningsrätter i Sverige, däribland Malmö. Arkivbild.

Trots att Migrationsverket skriver ner asylprognosen påverkas inte migrationsdomstolarnas arbetsbörda, enligt lagmannen Lars Sjöström.

– Medborgarskapsmålen kommer att bli dubbelt så många nästa år.

Och regeringens sänkta budgetanslag räcker inte för att klara uppdraget, anser domstolarna.

Migrationsdomstolarna får ett anslag på 122 miljoner kronor till 2020 i höstens budgetproposition. Det totala anslaget uppgår till 782 miljoner kronor nästa år – en sänkning på mer än 100 miljoner kronor från anslagsnivån 2019.

– Som myndighetschef är man alltid beredd på nedskärningar, men detta var väldigt oväntat, säger Lars Sjöström, lagman vid migrationsdomstolen vid förvaltningsrätten i Malmö.

Enligt Domstolsverkets beräkningar hade migrationsdomstolarna behövt ytterligare 178 miljoner kronor i anslag för att täcka behoven under 2020.

Eftersläpning

Trots att Migrationsverket har sänkt prognosen för antalet asylansökningar de kommande åren betyder det inte att arbetsbördan på migrationsdomstolarna minskar nämnvärt under 2020, säger Lars Sjöström.

– Det är en eftersläpning. Det som hanteras i domstolar är personer som kommit tidigare, och det är tusentals muntliga förhandlingar som måste hållas för att pröva deras asylansökningar.

Det har också meddelats många uppehållstillstånd i Sverige vilket kommer att påverka, enligt Lars Sjöström.

– Det ger andra typer av mål. Det kommer komma in många mål om familjeåterförening, och medborgarskapsmålen kommer att bli dubbelt så många nästa år.

"Förlust för staten"

Anita Linder, kammarrättslagman och avdelningschef vid Migrationsöverdomstolen vid kammarrätten i Stockholm, säger att handläggningstiderna hos dem kommer att öka.

– Vi får väsentligt minskade anslag trots att det fortfarande finns väldigt mycket migrationsmål i systemet, säger hon.

– Vi skulle behöva fylla på med personal men det kan vi inte göra nu i den utsträckning vi behöver.

Enligt Lars Sjöström blir det både humanitära och samhällsekonomiska bekymmer när handläggningstiderna ökar.

– Det är väldigt utsatta personer som lever i ovisshet, många har redan väntat väldigt länge, och nu kommer tiderna bli ännu längre. Det är också en förlust för staten – att de bor längre på Migrationsverket kostar mer än att ge pengar till domstolarna så de kan nå snabbare avgöranden.