7 frågor och svar om Syrienkrisen
Publicerad 2018-04-12
Är Donald Trumps missilhot ett sätt att avleda uppmärksamheten från Stormy Daniels-affären – och hur stor är risken för ett tredje världskrig?
Aftonbladet reder ut krisen i Syrien.
Vad handlar det här om, egentligen?
USA vill straffa den syriska regimen och president Bashar al-Assad för vad som förefaller ha varit en kemvapenattack mot civila i östra Ghouta i lördags kväll. Något som i sådana fall skulle innebära ett grovt brott mot folkrätten. Mer än 40 människor ska ha dödats och hundratals skadats, enligt den syriska hjälporganisationen UOSSM. Den syriska regimen inledde anfallet mot östra Ghouta i februari. Fram till nu har över 1 700 människor dödats, enligt FN.
När kommer attacken att ske?
Beskedet från den amerikanske presidenten lämnar lite utrymme för tvivel: en missilattack från USA och möjligen även dess allierade, Frankrike och Storbritannien, är att vänta. Tidpunkten för attacken är dock oklar. Att döma av Donald Trumps twittrande kan den dröja:
Hur omfattande tror man att attacken blir?
Donald Trump har talat om en missilattack, men den exakta planen är okänd. Anfallet mot en syrisk flygbas i april i fjol – då USA avfyrade sammanlagt 59 tomahawkmissiler – ledde till begränsade skador. Enligt Syriska människorättsobservatoriet kunde Assad-regimens flygplan lyfta från basen efter bara ett dygn. Det går därför inte att utesluta att anfallet den här gången blir mer omfattande. Något som i sådana fall skulle innebära en eskalering av konflikten.
Det har talats om att ett tredje världskrig kan bryta ut. Hur farligt är det här egentligen?
Det här skapar ytterligare spänningar i en redan mycket farlig konfliktzon. Den ryske ambassadören i Libanon har varnat för att Ryssland kommer att skjuta ner missilerna och även skjuta tillbaka mot avfyrningsplatser, som militärfartyg. Lägg där till Donald Trumps oförutsägbara och uppskruvade retorik, som riskerar att elda på konflikten ytterligare. Experter talar om att USA och Ryssland befinner sig närmre en direkt konflikt än någonsin efter kalla krigets slut.
Följderna av ett utvidgat krig i Syrien är extremt oklara.
Klart är att världen står inför ett nytt, och mycket farligt läge.
Hur säkra kan vi vara på att den syriska regimen verkligen ligger bakom kemattacken?
Att det handlar om en attack med kemvapen tycks klart: bilder har kommit ut som visar män, kvinnor och barn, med typiska skador och vittnen har talat om att de kände en klorliknande lukt efter attacken. Vem som ligger bakom är desto oklarare. Den franske presidenten Emmanuel Macron säger sig ha bevis för att president Assad är skyldig, enligt AFP. Den syriska nyhetsbyrån Sana rapporterar dock att landets regim förnekar all inblandning och i stället lägger skulden på rebeller.
Trump har tidigare anklagats för att vara för ”mjuk” mot Ryssland. Vad har han och USA egentligen att vinna på ett anfall mot Syrien nu?
Mycket lite. Om USA på allvar hade velat störta Assadregimen skulle man ha behövt gå in militärt för flera år sedan. Ett massivt bombanfall i det här läget kan förlänga kriget och kommer tveklöst att öka det syriska folkets lidande. Vilka amerikanska syften det skulle tjäna, utöver att visa militär styrka och ”markera” mot Ryssland och Syrien, är svårt att se.
Vad gör FN nu?
FN:s generalsekreterare António Gutteres har sagt att han är ”chockad” över uppgifterna om kemvapenattacken och att allt användande av kemiska vapen är ”avskyvärt” och utgör brott mot internationell lag. Samtidigt har alla förslag, ett från USA och två från Ryssland, om att utreda attacken i säkerhetsrådet röstats ned.
Donald Trump är samtidigt pressad på hemmaplan, bland annat av den så kallade Stormy Daniels-affären. Är det därför han vill slå till mot Syrien nu?
Trump har tidigare visat att han är beredd att slå till militärt när den syriska regimen använder förbjudna kemvapen. På så sätt är hans hot nu följdriktigt och i linje med tidigare besked. Samtidigt väcker sammanträffande i tid spekulationer. Washington kokar just nu av rykten och spekulationer efter FBI:s razzia mot Trumps advokat, som presidenten själv kallade en ”attack på vårt land”.