Trumps nödplan möter juridisk mur

avTT

Foto: Alex Brandon/AP/TT
President Donald Trump hotar med sina särskilda presidentbefogenheter om han inte får en mur, men de gör honom inte allsmäktig. Bild tagen på söndagen.

Donald Trump hotar med att använda presidentmaktens krismandat om han inte får igenom sitt krav på ett murbygge.

Ett sådant användes bland annat efter 11 september-attackerna och vid svininfluensan, men det är tveksamt om den sortens åtgärder kan skaka fram de över fem miljarder dollar som USA:s president behöver.

Krafttaget innebär att presidenten utlyser ett slags katastroftillstånd och får därmed större befogenheter; bland annat att dra in medborgerliga rättigheter, förstärka militären, konfiskera egendom, reglera ekonomiska transaktioner eller utlysa militärt undantagstillstånd i USA.

I detta fall skulle Donald Trump i teorin kunna slå fast att läget vid landets södra gräns är en kris, sedan över 100 000 människor gripits där under hösten när de försökt ta sig in i landet på illegal väg.

Gjort av Bush, Obama

Faktum är att ett antal nödåtgärder av detta slag redan är i kraft i USA. Trumps föregångare på posten har också genomfört dem.

Efter attackerna i New York den 11 september 2001 utlyste George  W Bush katastroftillstånd och kunde därigenom tillföra militären ytterligare resurser, utöka myndigheternas hemliga övervakning och använda förhörsmetoder som senare fördömts som tortyr.

Barack Obama gjorde samma sak 2009, när svininfluensan spred sig, för att myndigheter och vårdinstitutioner skulle kunna agera med kraft.

Den stora haken, ur presidentens synvinkel, är att kongressen och rättssystemet har möjlighet att ifrågasätta det hela.

1952, under brinnande Koreakrig, försökte den dåvarande presidenten Harry Truman expropriera amerikanska stålföretag för att upprätthålla produktionen, när stålarbetarna hotade med strejk. Frågan nådde ända till landets högsta domstol, som satte stopp.

Militärt projekt?

Om Donald Trump väljer att använda presidentmaktens yttersta befogenheter kan han till en början placera ett större antal soldater vid gränsen.

Enligt en skrivelse har han rätt att beordra "militära byggprojekt" med militärens budget, om den så kallade muren kan definieras som ett militärt projekt, men militären är också hårt reglerad och åtskild från det civila. Därtill skulle staten sannolikt behöva gå i juridisk klinch med de många landägare som har mark vid gränsen.

Men allt detta förutsätter att kongressen håller med presidenten om att det är ett katastrofläge till att börja med – och att det därför är rimligt att presidenten själv får besluta om ett murbygge som man redan har sagt nej till. Om inte tas saken till domstol.

ARTIKELN HANDLAR OM

Mexiko