Brankica, 43, jobbar hårt i det tysta – nu är hon årets fotbollsmorsa
Publicerad 2018-11-20
Lagledaren Brankica kämpar för att killarna i Norsborg ska välja sporten framför centrum.
Nu har hon fått utmärkelsen ”Årets fotbollsförälder”.
– Alla här är som mina extrabarn, säger hon.
Det är tisdag kväll. Strålkastarnas gula sken skär genom novembermörkret.
Brankica Lahoud, 43, promenerar över konstgräsplanen i Norsborg i Södra Stockholm. Hon har en fotboll fastklämd under ena armen och träningsvästar under den andra.
– Killarna i laget brukar kalla mig för ”Branka”, säger Brankica.
De senaste sju åren har hon tillsammans med Maria Abdiyo varit lagledare för ett pojklag i Arameisk-Syrianska IF. Duon tillbringar de flesta av veckans kvällar vid sidlinjen. De gör allt allt för laget, förutom att hålla i själva träningarna.
Till exempel åker de med på träningsläger, skjutsar spelare till matcher och ser till att föreningen kan hjälpa dem som har svårt att betala avgifter.
– Jag har en son i laget, men alla killar är som mina extrabarn, säger Branka och fortsätter:
– Det som driver mig är att se barnen glada.
”Brinner för oss barn”
En av spelarna i laget är 14-åriga Alexander Koume. Han har spelat fotboll sedan han var sex år och för honom betyder sporten allt.
– Jag vill bli lika bra som proffsen. Ronaldo och Messi, säger han.
När Alexander får frågan vad lagledarna betyder skiner han upp.
– Branka och Maria brinner för oss barn. De gör ett stort jobb som man märker av tydligt.
Årets fotbollsmorsa
I måndags hölls den årliga Fotbollsgalan i globen. Nilla Fischer tilldelades diamantbollen och Victor Nilsson Lindelöf fick guldbollen. På plats med hela fotbollseliten var även Brankica Lahoud.
Hon tog emot pris som ”Årets fotbollsförälder”.
– Det var jättekul att vara där. Man märker att folk uppskattar hur mycket man gör, säger hon.
Bakom utmärkelsen finns projektet Fotbollsföräldrar. Det är ett initiativ som stöttar, inspirerar och hyllar alla eldsjälar som jobbar ideellt för barn- och ungdomsfotbollen i Sverige.
Branka, tillsammans med tio andra föräldrar, utsågs av en kändistät jury och fick gå upp på scenen.
– Jag kände mig speciell. Det var en rolig upplevelse, säger Brankica Lahoud.
Norsborg utsatt område
Branka och Maria trampar på stället för att hålla värmen på Brunna IP. Killarna tränar passningar en bit bort.
– Norsborg är ett utsatt område. Det pågår mycket i killarnas huvuden, eftersom de är tonåringar.
– Vi försöker hålla kvar dem här så att de inte ska hänga i centrum eller hamna snett, säger Branka.
Hur lyckas ni med det?
– Det ska kännas roligt att komma hit. Vi försöker få killarna att behandla varandra som familj. När vi inte tränar hittar vi på aktiviteter, som att bada eller bowla.