Han blir EU:s mardröm
Matteo Salvini är inte bara EU-valets största vinnare. Han kommer också att bli EU-vännernas värsta mardröm de närmaste fem åren.
Mot hans försök att krossa EU inifrån står de grönas ambition att gå hårt fram mot klimathotet.
Ny börjar spelet för att bygga nya allianser i Bryssel.
Makten i Bryssel ligger inte hos de enskilda partierna eller ledarna utan hos de partigrupper som utformar förslagen.
I och med att de två största partigrupperna, de konservativa och socialdemokraterna, för första gången inte längre har egen majoritet tillsammans blir det betydligt mer komplicerat att sy ihop uppgörelser om lagförslag, EU:s budget med mera.
Ännu svårare blir det nu när Matteo Salvini fått de italienska väljarnas mandat att ta på sig rollen som högerpopulisternas ledare i Europa.
Lega fick 33 procent, upp från sex procent 2014, och är därmed överlägset störta högernationalistiska parti i Västeuropa.
Redan strax före valet samlade Salvini ett stort antal högerpopulistiska partiledare i Milano för att visa upp en enad front med sig själv som deras ansikte utåt.
Tidigare har högerpopulisterna varit splittrade på åtminstone tre partigrupper. Det är tveksamt om Salvini lyckas samla alla under sitt tak men förutsättningarna att nå en viss enighet är större nu än någon gång tidigare.
Vilar inte på hanen
Salvini vilar inte på hanen. Han har redan uppmanat Viktor Orbáns regeringsparti Fidesz, Nigel Farages Brexitparti och andra att byta till Salvinis partigrupp. Målet är att få ihop 100, kanske 150 ledamöter. I så fall ett lika stort block som socialdemokraterna. Matematiskt är det ingen omöjlighet.
Polska Lag och rättvisa kommer sannolikt att vara i en annan partigrupp, liksom Sverigedemokraterna därför att de inte gillar Salvinis ryssvänliga inställning. Men Europas nya högerledare har inte gett upp.
– Genom att sätta näsan i vädret uppnår vi inget, säger Salvini. Bara genom att arbeta tillsammans kan vi vara ett alternativ.
Även om det blir mer än en partigrupp finns inget som hindrar att de högerpopulistiska partierna samarbetar i frågor där de är eniga. De kommer att ha närmare en fjärdedel av rösterna i parlamentet vilket åtminstone ger dem vissa möjligheter att blockera förslag som de inte gillar.
Salvinis nya taktik
Jämfört med tidigare finns fler kontakter mellan partierna. Dessutom upplever högernationalisterna för första gången att de verkligen kan påverka om de går ihop.
Tidigare var Le Pens, Salvinis och de flesta andra högerextrema partiernas mål att gå ut ur EU. Nu har de bytt taktik och vill försöka minska EU:s inflytande inifrån genom att flytta makt från Bryssel till de nationella regeringarna. Kaoset kring brexit gör att väldigt få väljare ute i Europa känner aptit på att testa samma spår.
Högerpopulisterna är inte de enda som kommer att pressa EU hårt.
De överraskande stora framgångarna för miljöpartierna i bland annat Tyskland och Frankrike gör att klimathotet sannolikt blir en av de viktigaste frågorna i EU-parlamentet. De gröna kommer att trycka på hårt för att EU måste göra mer och gå mycket tuffare fram för att få ned utsläppen även om det innebär att fatta impopulära beslut som påverkar exempelvis bilägare och bilindustri.
Ny frontlinje
Klimatfrågan är sällsynt lämpad för EU eftersom den per definition kräver ett omfattande samarbete över nationsgränserna. Här skulle EU kunna bli ett föredöme för resten av världen som driver på ännu mer där andra tvekar.
Eftersom de inte längre har egen majoritet kan de behöva samarbeta med den gröna partigruppen De grönda/EFA och med liberala ALDE för att få gehör för sina förslag. Då måste de vara villiga att ge något i utbyte vilket kan vara goda nyheter för de som tycker att klimatfrågan är viktigast av allt.
Macrons LREM förlorade knappt valet mot Le Pens Nationell Samling men han kan få viss revansch i EU-parlamentet. Det ser ut som LREM kommer att ingå i den liberala partigruppen och tack vare sina många mandat få en stark ställning där.
Inför valet har Salvini och Macron utkämpat många duster. Salvini har öppet utsett Macron till sin huvudfiende. Den franske presidenten har inte varit sen med att utpeka Salvinis EU-fientliga högerpopulism till sin huvudmotståndare.
Där någonstans går frontlinjen i EU de kommande fem åren.