Dreven skapas inte endast av högerextremister
Åklagaren lämnar fallet med en påstådd gruppvåldtäkt på Gotland efter att ha utsatts för allvarliga hot.
Den upphetsade opinionen i sexualbrottmål börjar bli en fara för rättssäkerheten.
Kammaråklagare Mats Wihlborg vill inte i detalj gå in på vilka brott han har utsatts för utan nöjer sig med att konstatera att "vi har varit utsatta för ganska allvarliga saker".
Tidigare har det dock sipprat ut att åklagaren fått flera besök i sitt hem nattetid och att en förundersökning om misstänkt hemfridsbrott alternativt förgripelse mot tjänsteman har inletts.
Att han nu lämnar utredningen om den eventuella våldtäkten innebär att en redan allvarlig situation eskalerar ytterligare.
Bakgrunden:
Söndagen den 2 oktober anmälde en rullstolsburen kvinna att hon blivit våldtagen i ett hus i Visby. Sex unga män greps av polis. En av dem släpptes snart, medan övriga anhölls av åklagare.
Tre dagar senare släppte Wihlborg männen. "Kvinnans berättelse är inte tillräckligt robust", förklarade åklagaren. Han hade med andra ord inte tillräckligt på fötter för att begära dem häktade.
Det är så det fungerar i en rättsstat värd namnet. Staten har inte rätt att hålla människor inlåsta på hur lösa grunder som helst. Vi ska vara tacksamma över att vi lever i ett land där det förhåller sig på det viset: i delar av världen ser det annorlunda ut.
Att åklagaren påpekade att utredningen fortsätter hindrade inte att ett ramaskri bröt ut i sociala medier. Det började snabbt cirkulera rykten om att det var flyktingar som misstänktes och samma kväll hölls en demonstration utanför huset där våldtäkten ska ha inträffat.
På Facebook skapades gruppen "Medborgargarde Gotland" som snart fick hundratals medlemmar. Hatfulla kommentarer trängdes med länkar till nazistiska hemsidor och den påstådda våldtäkten förklarades med "det extrema inflödet av så kallade flyktingbarn".
För pöbeln rådde det ingen tvekan. De misstänkta är skyldiga. Snart cirkulerade en film där en person som påstods vara en av männen förföljdes i Visby.
Situationen var så hotfull att de släppta nästa dag tvingades lämna Gotland, samtidigt som runt 60 poliser från Stockholm skickades till ön för att hjälpa till att upprätthålla ordningen.
Att åklagaren nu tvingas hoppa av förundersökningen är oacceptabelt. Men det är dessvärre inte första gången som obehagliga stämningar piskas upp i samband med ett sexualbrottmål. Och dreven skapas inte endast av högerextremister.
Även mediers rapportering bidrar. Det förekommer stundom kampanjer för att få åklagare och domstolar att agera på ett sätt som passar en för stunden högljudd massa.
Så här har det varit länge. År 2003 ledde Aftonbladet en anstormning sedan ett antal män friats i ett vid tiden väldigt uppmärksammat mål. En hovrättsdomare mordhotades.
I samband med en annan dom i ett våldtäktsmål för några år sedan uppmanade en kolumnist på Expressen läsarna att ställa sig utanför fönstret hos den ansvarige domaren och demonstrera i en månad samt mejlbomba dennes dator tills den gick sönder.
Nu var det en rutinerad domare som var utsatt, men vad hade hänt om det var en yngre person i början på karriären? Hade en sådan person orkat stå emot nästa gång en liknande situation uppstår?
I somras hotades en nämndeman vid en tingsrätt i Mellansverige i telefon och per mejl sedan tidningar felaktigt spridit uppgifter om att han ville fria en gärningsman som fälldes. I själva verket hade han en annan uppfattning om hur ett övergrepp mot en flicka skulle rubriceras än rätten i övrigt.
Fler exempel går att finna. Men jag tror att ni har bilden klar er vid det här laget. Situationen är allvarlig: en undersökning som fackförbundet Jusek gjorde tidigare i år visade att det inte är ovanligt att åklagare och domare kände sig otrygga i sin yrkesutövning.
Även advokater som företräder misstänkta sexbrottslingar har utsats för hot.
Det kan inte fortsätta på det här viset. Visst förekommer svaga domar och åklagarbeslut som lämnar en del övrigt att önska. Men situationen är oacceptabel.
Pressen har ett ansvar. Invånarna har ett ansvar. Rättsväsendet utgör en hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Bristande trygghet hos poliser, åklagare och domare utför i förlängningen ett hot mot hela rättssamhället.