Ett lyckat sportlov
Det här är faktiskt akut! Nu är det bara några futtiga dagar kvar och vi har inte en enda sportlovsplan. Alla andra människor som jag pratar med har redan i början av förra året bokat in sig på spännande fjällvandringar, besök hos rika släktingar med tama renar i Norge och oförglömliga nätter på ishotell i Jukkasjärvi. Vad har vi? Inte en enda inplanerad grej, inte ens ett litet åka och titta på nån gammal översnöad skruttig häst i en hage-projekt. Inte ens titta på en tom hage med en liten blyg död snigel infrusen under ett frostigt blad. Ingenting!
Men jag vet varför. Det är nämligen helt omöjligt att få Erik Haag att vilja planera en enda sak. Allt som man kan skjuta upp tills i morgon, ska självklart skjutas upp, vare sig det är svara i telefon, packa in i diskmaskinen eller tänka ut vad man ska göra med sin familj på sportlovet.
Vi kommer att få sitta i köket och kolla på spisen. Det blir typ vårt sportlov.
Nej, hörrudu Martina, är det inte dags för mig att åka och byta vinterdäck i dag, det kan jag ju göra när jag ändå sitter i bilen för att hämta kaffemaskinen som har varit på lagning sen i julas och när jag ändå kliver ut ur bilen kan jag ju ta med mig norra Europas mest bilberesta motorsåg från bakluckan och äntligen bära ner den i källaren.
Jag säger med jämna mellanrum med klar och tydlig stämma att nu har det verkligen blivit dags att åka och köpa en ny soffa. Men varför det? undrar Erik, den här soffan är bra och bekväm, säger han och lutar sig tillbaks på de noppriga kuddarna.
Nu är det bara två vanliga och en armstödskudde kvar. Och nästa vecka när jag har slängt sittmadrassen lär soffan bli hårdare än någonsin att sitta i. Men då är vi ju ändå i backen någonstans i Sverige och äter apelsin, jag tänker nämligen även köra med bulldoozermetoden när det gäller sportlovet. Jag bara sistaminutenbokar en resa till fjällen. Utan avbeställningsskydd. Så att vi helt enkelt blir tvungna att åka. Ja! Vi kommer att få det jättemysigt. Avnjuta afterski-öl i solen medan barnen lyckligt tumlar runt i en snöhög. Det kommer att vara exakt plus en grad och soligt så att man kan åka skidor enbart iklädd sin nya ljusblåa luddiga fjällkofta med snöstjärnor och renar. (Eller förresten, inte enbart kofta, eventuellt ska man passa på att dra på sig ett par skidbrallor också.)
Barnen ska vara så duktiga i backen att Erik och jag utan problem kan lämna dom själva nån timme och bara sitta och hångla i sittliften. Och tänk att Diana, två år, var en sån hejare på snowboard! Vi kommer att bli sportiga, nykära och brunbrända. Barnen kommer att få vänner från hela Norden att brevväxla med när vi kommer hem. Det kommer att bli den mest lyckade fjällsemestern sen liftsystemet uppfanns!
Perfekt. Så får det bli. Nu hr jag en plan. Måste bara hitta någon slags skallbensborr och en pincett och nåt att knipsa med.