Våra val har konsekvenser – ändå vet vi inte vad vi röstar på

Många har ångest inför valet på söndag.

Är det fel på alla oss väljare eller är det fel på det politiska systemet? Något är i alla fall galet. Mer än hälften av oss vet fortfarande inte hur vi ska rösta, en majoritet av oss vet inte ens vad vi egentligen röstar på.

Om några få dagar är det val och allt oftare hör jag folk uttrycka ångest över att behöva välja. Det handlar ändå om fyra långa år och om en väldig massa beslut de vi röstar på ska ta åt oss. Vem vet hur partierna tycker och tänker i alla de där frågorna? Hur säkra kan vi känna oss på att de tycker och tänker som vi varje gång?

Jag frågade över tretusen människor hur bra koll de tycker sig ha på de olika partiernas politik på en skala från 0–100 procent och siffran hamnade under 50. Ett kunskapstest där de skulle identifiera vilket parti som stod för vilken politik i olika frågor gav samma siffra, folk svarade rätt på mindre än hälften av frågorna, knappt 49 procent.

Det enda de flesta verkar säkra på är att de inte är överdrivet nöjda med valen de gjorde senast, när folk betygsatte partiet de röstade på förra gången blev snittet 2,8 av 5, bara sex procent gav sitt parti högsta betyg.

Kanske inte så konstigt. På fyra år hinner allt möjligt hända.

Under tiden sen förra valet hann det meddelas om nyval, avblåsas nyval, bytas ut partiledare och ministrar, ske stora förändringar och avhopp i EU, Sverige drabbades av en terrorattack, en landsomfattande brand, vi fick ett nytt pengasystem, en storbank lämnade landet, politiken i USA gjorde en 180-gradig svängning med den nya presidenten, och det blev flyktingkris, bostadskris, kärnvapenkris och klimatkris. Vem hade kunnat förutse allt det?

Kanske är det därför partierna tapetserar landet med affischer som inte säger särskilt mycket alls och partiledarna står och pratar i mun på varandra i debatt efter debatt utan att någon blir direkt klokare.

För vad ska de egentligen säga, med så lite tid kvar, och så mycket framtid som kommer kräva beslut i så många frågor som ingen ännu vet något om?

Kanske borde vi höja åldersgränsen för att rösta till 60 år. De över 60 är de enda som var säkra på sina val när jag frågade, alla andra famlade mer eller mindre, en majoritet svarade att de inte bestämt sig än. Eller så kanske det är ett tecken på att vi faktiskt har ett föråldrat politiskt system, som inte motsvarar den komplexa och snabba värld vi numera lever i?

I dag finns de tekniska och ekonomiska möjligheterna och de samhälleliga och demokratiska behoven av ett system där vi alla kan vara delaktiga oftare och i flera frågor i stället för att rösta på ett parti som ska besluta allt åt oss under fyra långa år (för att ge lite tidsperspektiv: 2014 krävdes det tv-licens för att använda internet på datorn!)

Innan dess måste vi alla skynda oss att läsa på riktigt ordentligt, för vi kommer att få
leva länge med konsekvenserna av våra val.

PS. Du hittar kunskapstestet på min Facebook och på min Instagram kan du se lite
statistik på hur partisympatier hänger ihop med alltifrån lycka till toalettvanor.

Följ ämnen i artikeln