Blir svårt för Erdogan att framstå som oskyldig
Den tragiska humanitära katastrofen i Turkiet kommer att leda till politiska efterskalv.
Människor känner stor vrede över att tusentals byggnader kunde falla ihop som korthus trots att de borde klara även ett kraftigt skalv.
President Erdogan försöker nu hänga ut byggherrar som syndabockar men han får svårt att själv svära sig fri från ansvar.
Två jordskalv av den magnitud som drabbade Turkiet och Syrien för en vecka sedan är naturkatastrofer som det inte går att skydda sig helt mot.
Men hade så många människor behövt dö?
Den frågan ställer sig alltfler och den blir allt mer besvärande för Erdogan.
Regimens reaktion har varit att arrestera byggherrar som de senaste åren uppfört moderna, höga byggnader i det drabbade området som nu förvandlats till grushögar.
Men frågan är vilket ansvar Erdogan och hans regim har.
Så sent som 2019 lovordade den turkiske presidenten den "amnesti" som hans eget parti varit med och infört för byggnader som inte uppfyllde normerna för bland annat jodbävningssäkerhet.
Amnestin gick ut på att byggherrar mot ett bötesbelopp kunde köpa sig fria från kraven på att åtgärda byggnader som inte uppfyllde lagkraven. Lagkrav som Erdogans eget parti AKP införde efter att de kommit till makten 2002. Att AKP vann valet anses till stor del ha berott på att partiet lovade att katastrofen från jordskalvet nära Istanbul 1999 inte skulle få upprepas. Då dog 17 000 människor eftersom många hus inte klarade skalvet.
Nu verkar det som att Turkiet, trots Erdogans löften, inte lärde sig läxan från den gången.
Ett sätt för Erdogan att få igång den turkiska ekonomin och skapa välstånd har varit omfattande satsningar på att bygga nya sjukhus, skolor och bostäder. Många av de stora byggherrarna har haft nära kontakter med Erdogan och AKP.
Färre hade behövt dö
Ingen kan säkert säga hur många som överlevt om alla nya hus uppfyllt reglerna men många byggexperter menar att antalet döda hade varit långt färre.
Så här säger Hakan Suleyman till brittiska tidningen The Guardian. Han forskar om jordbävningssäkra byggnader vid Bogazici universitetet i Istanbul.
– Om byggreglerna hade följts hade läget varit ett helt annat. Dödstalen hade varit avsevärt lägre eftersom hus som byggts för att motstå jordbävningar sannolikt hade klarat sig bättre.
Kemal Kilicdaroglu, ledaren för det största oppotitionspartiet CHP, är betydligt hårdare i sin kritik mot Erdogan och hans regering.
– De förvandlade hus till gravar för dem som levde i dem. Man kan fråga sig om de lyssnade på sitt samvete medan de utfärdade byggamnestier.
Nästan exakt tre månader återstår till parlaments- och presidentvalen som är tänkta att hållas den 14 maj. Redan före den katastrofala jordbävning som experter nu tror har tagit minst 50 000 liv, låg Erdogan under i de flesta opinionsmätningar.
I det drabbade området bor omkring tio miljoner människor varav många är väljare. Risken för Erdogan är att de kommer att rikta sin ilska mot honom även om han låter fängsla ett hundratal byggherrar.
Än så länge finns inget som tyder på att Erdogan har några planer på att skjuta på valet.
Grundlagen ger honom bara rätt att göra det i händelse av krig.
Plockar bort utmanare
Men Erdogan har infört undantagstillstånd i de tio drabbade provinserna vilket ger myndigheterna långtgående befogenheter. Vid tidigare tillfällen när Erdogan utlyst undantagstillstånd, som efter försöket till militärkupp 2016, har han använt det för att inskränka demokratiska fri- och rättigheter och jaga sina politiska motståndare.
Hur det blir den här gången återstår att se men eftersom Erdogan och AKP ser ut att ligga illa till ligger det i farans riktning att han upprepar beteendet.
Erdogan är redan på väg att neutralisera en av sina farligaste utmanare. Ekrem Imamoglu, borgmästare i Istanbul har dömts till över två års fängelse för att ha förolämpat valmyndigheten och försök pågår att terroriststämpla honom. Vilket skulle göra att han inte kan utmana Erdogan om presidentposten.
Den humanitära katastrofen gör att Turkiets eventuella godkännande av Sveriges Nato-ansökan befinner sig ännu mer i limbo än tidigare. Ingen vet säkert hur det kommer att påverka Erdogans vilja att säga ja till Sverige och Finland. I slutändan är det han som bestämmer.
Men hur blir det om han förlorar valet? Osäkerhetsfaktorerna är många.
En sak är säker. Anhöriga till de många tiotusentals döda kommer att vilja ha svar på varför husen de trodde var säkra hade godkänts mot gällande säkerhetsregler.