Vi skriker ”jävla idiot” till drullen i vita Volvon
Jag är skyldig.
Säkert du också.
Vanliga beteenden vid trafikraseri:
Hastiga accelerationer, häftiga inbromsningar.
Hindra någon från att byta fil genom att lägga sig med bara ett frimärke mellan sig och bilen framför.
Tuta.
Sätta upp fingret i vindrutan.
Skrika osmickrande saker till medtrafikanter.
Sedan finns det mer ovanligare beteenden som att skjuta någon, spotta, kasta saker, angripa någon fysiskt och avsiktligt orsaka krockar.
En vanlig dag skulle ungefär 2 miljoner trafikraseriutbrott ske i Sverige, enligt trafikraseriets guru Leon James, professor i psykologi vid Hawaiis universitetet, formel. Under förutsättning att vi är lika rasande som amerikaner.
Då har vi inte ens räknat med cyklister, som har stor betydelse för raseriutbrotten. Cyklisterna blir i samma utsträckning förbannade på bilister som bilister blir på cyklister och andra bilister, nämligen.
Ilskan gör inte ens stopp för att bilen eller cykeln ställs åt sidan.
Det har identifierats datorraseri när man går lös på datorn som inte vill funka, förpackningsraseri som uppstår när man inte kan komma åt varan man köpt med mindre än hammare och stämjärn och kundvagnsraseri som utlöses av alltför långsamgående medshoppare.
Det tycks som att allt raseri, i trafiken eller i affären, uppstår i frustration när vi inte längre kan kontrollera vår tillvaro.
I en bil ska man färdas snabbt och enkelt dit man vill, inte stå stilla i trafikköer och absolut inte hindras av att andra bilister tränger sig före.
Det finns också teorier om att vi förlänger vår personliga sfär till att omfatta hela bilen. Kommer någon för nära bilens kaross är det lika kränkande som när någon tränger sig för nära vår fysiska person.
Vi skriker sällan ”Jävla idiot” till den som puttar oss i en kö.
Det gör vi däremot väldigt ofta till drullen i den vita Volvon.