Det här går inte ihop med den feministiska utrikespolitiken
Sverige säljer vapen till flera kontroversiella länder.
Samtidigt berömmer sig regeringen om att föra en feministiskt utrikespolitik.
Det går inte riktigt ihop.
I dag presenterar utrikesminister Margot Wallström (S) regeringens utrikesdeklaration i riksdagen.
Hon har varit motorn för att lägga om utrikespolitiken i feministisk riktning efter regeringsskiftet 2014. Liksom de två andra statsråden på UD, EU- och handels minister Ann Linde (S) och biståndsminister Isabella Lövin (MP).
I utrikesdepartementets, UD:s, handlingsplan för den feministiska utrikespolitiken står bland annat att Sverige ska bidra till kvinnor och flickors frihet från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Och att de ska medverka till att förebygga och lösa konflikter och att bygga fred.
Det är kanske inte riktigt det som pågår just nu i Rodrigo ”Digong” Dutertes Filippinerna. Duterte valdes till president i maj 2016 med löftet om att bekämpa den utbredda brottsligheten.
Och det har han gjort med hårdföra metoder. Bara mellan 1 juli samma år som han blev president och januari 2017 beräknas upp till 8 000 människor ha dödats i ”kriget mot narkotikan”. Minst 2 000 hade dödats av polisen medan dödspatruller stod för resten enligt Utrikespolitiska institutet.
Nu har Sverige genom den statliga myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP, bestämt sig för att exportera vapen till Filippinerna.
Eftersom all vapenexport är omgärdad av mycket stark sekretess vet man inte vilket företag som står bakom försäljning och inte heller exakt vilken typ av vapen det gäller. Utom att det handlar om krigsmateriel för strid och ”övrigt krigsmateriel”.
För bara sex dagar sedan inledde internationell brottsmålsdomstolen, ICC, en preliminär undersökning av de brott mot mänskligheten som kan ha begåtts i Dutertes drogkrig. Enligt chefsåklagare Fatou Bensouda handlar det om rapporterna om utomrättsliga avrättningar.
Två dagar tidigare godkände hösta domstolen undantagstillståndet i Mindanao och Suluöarna som kongressen antog i slutet av 2017. Där pågår sedan länge en väpnad konflikt mellan den filippinska militären och muslimska separatister.
President Duterte tackade nyligen också nej till ett toppmöte mellan EU och flera asiatiska länder. Trots att EU inte gjort allvar att hotet att slopa Filippinernas handelsförmåner på grund av den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna.
Margot Wallström ansvarar inte för vapenexporten i regeringen. Det gör inte heller hennes UD-kollega Ann Linde. Ansvarigt statsråd är justitieminister Morgan Johansson (S).
Men borde inte hela regeringens agerande gentemot andra länder stå i samklang med den feministiska utrikespolitiken? Man kan tycka det.
Att understödja väpnade konflikter i ett land, för det är ändå det man måste tro att den nya vapenförsäljningen handlar om, kan aldrig gynna kvinnorna.
Det kan inte heller inte stå i överensstämmelse med regeln om att svenska vapen inte ska säljas till länder är omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Det misstänker ju EU och Sverige är en del av EU.
Det är inte första gången som Sverige visat sig ha ett rymligt samvete när det gäller den strategiska försäljningen av vapen från svenska företag. Jag behöver bara påminna om Saudiarabien. Och Förenade arabemiratet.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.