Löfven har varit riktigt klantig

Oskickligt att inte försäkra sig om stöd från Sjöstedt i tid

Det var klantigt, närmast oförlåtligt oskickligt, av Stefan Löfven att inte försäkra sig om Vänsterpartiets stöd.

Nu tvingas han till en besvärlig balansakt. Att hålla Jonas Sjöstedt på gott humör utan att störa relationerna till Annie Lööf och Jan Björklund.

Oväntat föll talman Andreas Norlén undan för hoten från V-ledaren Jonas Sjöstedt om att stoppa Stefan Löfven som statsminister.

Omröstningen om ny statsminister som skulle ägt rum på onsdag flyttas nu till fredag. Stefan Löfven (S) får ytterligare 48 timmar på sig att se till att han blir vald till statsminister för andra gången på fem år.

Det är typiskt för hela regeringsbildningsprocessen. Allting tar hur lång tid som helst, bland annat för att partiledarna inte talar med varandra.

Det är dags att börja med det nu, fem i tolv. Innan väljarna helt tappar förtroendet för politikens förmåga att lösa problem. Inte ens de hanterbara.

1 av 28 | Foto: LOTTE FERNVALL
Talmannen Andreas Norlén.

Kort repetition. I söndags stod det klart att Stefan Löfven är redo att bilda en regering med sitt eget parti och Miljöpartiet. Den ska samarbeta om statsbudgeten och ett 70-tal utpekade frågor med Centern och Liberalerna.

Men i sista sekund visade det sig att en grundbult i bygget inte var säkrad. Vänsterpartiet, som avgör om Löfven väljs var inte vidtalat. Och de var mycket missnöjda med uppgörelsen mellan de fyra partierna.

Skälet är följande formulering, även kallad ”förnedringsklausulen”: ”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”

Vänsterpartiet skulle alltså inte få någonting alls att säga till om. Jonas Sjöstedt och hans parti tolkade det som att de knappt skulle få delta i det vanliga arbetet i rikdagen. De skummade av raseri.

Ilskan är begriplig. Formuleringen är grovhuggen, okänslig och direkt fientlig. Särskilt i ljuset av att Sverigedemokraterna överhuvud taget inte nämns i dokumentet. V pekades ut som särskilt suspekta.

– Helt oacceptabelt, sade Jonas Sjöstedt efter träffen med talmannen. Han tillade att V inte tänkte rösta för Löfven om han inte mildrade fyrpartibeslutet om V.

För att Stefan Löfven ska väljas till statsminister får inte 175 ledamöter eller fler rösta emot honom. Om V sällar sig till M, KD och SD blir det 182 röster emot Löfven. Alltså blir han inte vald.

Lägger däremot Vänsterpartiet ner sina röster begränsas nejrösterna till 154. Då väljs Löfven som bildar en ny regering.

Vad krävs för att V ska släppa fram Löfven förutom att ta bort ”förnedringsklausulen”? Gullande, skulle jag säga. Curling, kaffeträffar och en välvillig, närmast kärleksfull inställning till riksdagens femte största parti. Åtminstone i ord och under en tid framöver.

Löfven, liksom Lööf och de andra företrädarna för partierna bakom regeringsuppgörelsen säger att avtalet mellan dem ligger fast. Inga formuleringar ska ändras.

Det kan verka hårdnackat. Men samtidigt säger de att formuleringen i dokumentet inte betyder vad Vänsterpartiet tror. Det enda partiet inte har inflytande över är de kommande statsbudgetarna och de områden som pekas ut i avtalet.

Men uppriktigt sagt, det är inte det som står i där. Det som står, svart på vitt, är att Vänsterpartiet inte ska ha något inflytande.

Jonas Sjöstedt kräver att Stefan Löfven garanterar att V får vara delaktiga i riksdagens utskott, får delta i samtal med mera. Han kräver också att de reformer som V fick igenom i samarbetet med den förra regeringen inte skrotas.

Det ska Löfven lova i personliga samtal med Sjöstedt själv, säger V-ledaren. De första har redan ägt rum.

Här sätts Löfvens förmåga som balanskonstnär på prov. Han ska dels se till att det skriftliga avtalet mellan de fyra ”regeringspartierna” inte spricker.

Samtidigt ska han ge Sjöstedt muntliga löften vid sidan av avtalet som Vänsterpartiet godkänner. Det är ingen lätt balansakt.

Vad säger att Lööf och Björklund litar på att Löfven inte lovar för mycket under sina träffar med Sjöstedt? Om man ska vara riktigt ärlig – ingenting. Vad som sägs mellan kaffekopp och vägg vet bara de som befann sig i rummet. Ingen annan.

Klockan 14 på onsdag ska talmannen presentera sitt förslag till statsminister för riksdagen. Då måste alla vara nöjda - S, MP, C, L och V. Annars väljs Stefan Löfven inte till statsminister.

Andreas Norlén sade att han är mycket kritisk och att han tycker det är beklagligt att Stefan Löfven inte kollat att han hade fullt stöd för sin kandidatur till statsministerposten.

Så kan man givetvis uttrycka det. Men man kan också hävda att det var klantigt. Oförlåtligt klantigt faktiskt.

Centern och Liberalerna sålde sig dyrt till Löfven som i långa stycken tvingas föra en borgerlig politik – om han blir vald till statsminister.

Att inte kolla att Vänsterpartiet ställde upp på det kan i värsta fall betraktas som makfullkomligt. I bästa fall var det bara ett uttryck för en häpnadsväckande oskicklighet.


Tidtabellen för val

  • Onsdag 16 januari klockan 14: Talmannen föreslår riksdagen en statsminister.

  • Fredag 18 januari klockan 9: Omröstning.

  • Onsdag 23 januari (ev): Fjärde och sista förslaget till ny statsminister.

  • Fredag 25 januari (ev): Ny omröstning.

  • Söndag 7 april (ev): Extra val

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

 

avLena Mellin