Vi borde köpa mer mat till romerna

Hon hälsar och jag hälsar. Frågar om hon vill ha något och hon svarar att hon är hungrig, så jag ber henne hänga med in på Coop. Hon frågar om hon får ta en grillad kyckling och jag säger att det är bara att ta vad du vill. Men i stället för att ta den kollar hon på mig och svarar nedstämt att det är bäst att jag bär den, och vi båda vet varför och att det är helt sjukt – men jag bär den. Vi handlar några saker till som jag bär, men försöket att verka förutseende räcker inte. Personalen kommer ändå fram till henne och frågar om hon behöver hjälp med något.

Undrar vad hon gör där. Tycker att hon ska gå. ”Hon är med mig”, hör jag mig själv säga. Då ber personalen om ursäkt. Till mig.

Jag betalar, vi går, säger hejdå till varandra och hon sätter sig på marken igen.

 


Jag är inte förvånad. Hon är inte förvånad. Du som läser nu är inte förvånad. Och det är kanske just det: att det givna scenariot är det mest chockerande. Att det på riktigt är omöjligt för henne att på vanligt vis befinna sig i en matbutik – och att ingen är förvånad.

Diskriminering av romer är ju inget nytt i Sverige. Under 1900-talet har romer tvångssteriliserats, kartlagts utifrån rasbiologi, tvingat leva utanför samhället, fått sina barn tvångsomhändertagna, inte fått utöva sin kultur och senast 2013 avslöjades polisens ”romregister”.

För några år sedan var tiggeri en tämligen ovanlig företeelse i Sverige. Idag har vi vant oss vid att se den sociala utsattheten i sovsäckar på asfalten. Vi tänker inte på det varje dag. Men när vi tänker på det känner vi att så här kan vi inte ha det. Där är vi överens. Men det visar sig att både problemformuleringen och lösningsorienteringen skiljer oss åt ordentligt.

 


För vissa tycks problemet vara att se tiggare tigga och inte att tiggare tigger. Det här blir tydligt när åtgärder är tiggeriförbud och att städa undan dessa människor från det offentliga rummet snarare än att förändra de förutsättningar som gjort att de hamnat där i första taget.

För vi kan leva med att människor far illa, men vi kan inte leva med att se det. Det är av samma anledning andra länder fördrivit romerna så att de till slut tagit sig hit upp. De har blivit misshandlade, hotade och spottade på hela vägen genom Europa för att deras förekomst stör de övriga medborgarna. Så det verkar ju vara ett verkningsfullt sätt att få bort romerna från gatan: ge dom inga pengar, ingen mat och behandla dom som skit. Gruppuppfostran och folkdomstolar. Tiggeriförbud och trakasserier. Effektivt som fan.

Men det är inte rätt att fördriva ett folk för att vi inte accepterar dess kultur, existens eller sociala utsatthet. Vad övriga länder i Europa gjort får stå för dom.

 


Är det då en bra lösning att köpa mat menar jag? Nej. Det är en skitdålig lösning. Det är inte en lösning alls. Vi behöver inte fler som skänker kaffe och kanelbullar. Vi behöver fler som kräver politiska reformer för att i grunden förändra det system som kedjar fast människor vid gatstenen, förvägrar romerna sociala rättigheter och drar en så tydlig skiljelinje mellan vi och dom. Fler som inte står ut med orättvisor och som använder sin röst för att uppmana svenska politiker till internationella påtryckningar gällande romernas situation.

Men i brist på annat och tillsvidare anser jag att fler borde behandla romerna som människor genom att till exempel köpa mat. Det är ingen stor grej. Vet du inte vad du ska köpa? Fråga personen vad den vill ha. Låt människor välja själva. Är du för blyg eller möter personal som vägrar släppa in människor av visst etniskt ursprung i mataffärerna så kommer här ett förslag på grejer att handla.

 

Inköpslista:
Bröd
Grillad kyckling
Frukt
Tamponger
Bindor
Våtservetter
Cigg
Bubbelvatten
Kakor
Energidryck
Bullar
Kaffe