Så enkelt är svaret på gåtan
Pengar och makt - såklart
ÖB:s och flera ministrars varningar för att Sverige kan dras in i ett krig är en gåta.
Tills man kommer på svaret.
Pengar. Och makt.
”Follow the money”, följ pengarna, är en fras som påstås härstamma från filmen ”Alla presidentens män”. Den bygger på Washington Posts epokgörande avslöjanden om smutsiga, olagliga metoder som användes under återvalet av president Richard Nixon i början av 1970-talet. De trotsade det mesta man hört talas om.
Samma metod, följ pengarna och därmed makten, kan användas för att förklara explosionen av påståenden om att Sverige står inför att dras in i ett krig.
Det är nämligen ingen nyhet. Inte alls. 2018 skickade myndigheterna hem en broschyr till alla hushåll med titeln ”Om krisen eller kriget kommer”. Liknande information fanns tidigare i telefonkatalogen men nu skulle svenska folket uppdateras om riskerna. Samma broschyr finns i dag för nedladdning på MSB:s hemsida men ska snart moderniseras.
Året därpå, alltså för fem år sedan, slog riksdagen fast i det dåvarande försvarsbeslutet att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”.
Samma formulering användes i en rapport från Försvarsberedningen, med representanter från riksdagens samtliga åtta partier, som presenterades i juni förra året. Det finns ingenting som talar för att de kommer att utrycka sig annorlunda i sin slutrapport i april.
Att Sverige står inför hotet att angripas har alltså stått klart under en längre tid. Medborgarna har upplysts, regering och riksdag har slagit fast det i dokument och beslut.
Så vad låg bakom de tätt duggande krigsvarningarna i Sälen, på försvarskonferensen Folk och försvar?
En förklaring skulle kunna vara att ministrarna och ÖB plötsligt kommit över ny information. Men i så fall verkar de vara de enda i hela världen som gjort det. Ingen annan tycks ha noterat en abrupt förändring av säkerhetsläget.
En annan skulle kunna vara makt och pengar, ”follow the money”.
I höst ska riksdagen fatta nästa stora försvarsbeslut, en plan för flera år framöver. Det handlar om oändligt mycket pengar och ganska mycket makt.
I den nu gällande budgeten ökade anslagen till försvaret med 27 miljarder eller 28 procent jämfört med året innan. Men mer finns alltså att hämta under kommande år.
Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, var först med att varna för kriget under Folk och försvar.
Han gjorde det i starka ordalag. Och varför inte, om man är Bohlin? Han vill såklart ha mer pengar till sin verksamhet. Ju mer pengar en minister förfogar över desto mer makt, det är en vedertagen sanning.
Pål Jonsson (M), försvarsminister, tjänar också på att varna för kriget. Ännu mer pengar till försvaret gör hans myndighetschefer nöjda och ger honom själv ännu mer pondus.
Detsamma gäller ÖB Micael Bydén. Han nöjde sig inte med att varna för kriget och säga att det är allvar nu. Han sade också att försvaret inte hinner växa i stipulerad takt utan måste prioritera Nato-anpassningen. Kanske kan en packe nya pengar hjälpa även här?
Ännu fler varnade för det annalkande kriget. Gemensamt var att de kan tjäna på det i sin nuvarande befattning. Makt och pengar.
Hybridkriget pågår hela tiden. Men aktiviteten förefaller varken högre eller lägre än vanligt. Det var alltså inte det talarna i Sälen menade. De avsåg militära angrepp.
Den militära expertisen förefaller enig. Det militära hotet kommer från Ryssland.
De är för närvarande fullt upptagna med att förstöra Ukraina. Innan det kriget är över har de inte resurser för att samtidigt bedriva andra storskaliga krig.
Risken för att Sverige ska angripas i närtid, är alltså låg under de kommande tre till sex åren, bedömningarna skiftar. Tvärtemot vad potentaterna lät förstå med sina varningar.
Krigsvarningarna får en plausibel förklaring om man ställer sig frågan om vem som tjänar på att vifta med varningsflaggan. Politiska och militära makthavare och de som jobbar i eller äger vapenfabriker, den så kallade krigsmaterielindustrin.
I krig och politik är det makt och pengar som gäller. Follow the money.
Fotnot: Från och med nu publiceras min kolumn på tisdagar.
TRE SPANINGAR
Klackarna i backen har Lagrådet satt. Det handlar om den skur av förslag som riksdagen redan beslutat om och nya förslag från regeringen. De vill ha en samlad översyn av hur de påverkar den personliga integriteten och rättssäkerheten. Lagrådet, höga jurister, granskar regeringens lagförslag.
Missa inte den tv-sända partiledardebatten i riksdagen i morgon, efter förtroendeomröstningen om klimatministern. Kan ge en fingervisning om temperaturen i politiken efter helgerna. Debuterar i detta sammanhang gör MP:s nya språkrör Daniel Helldén. Företrädaren Per Bolund, sitter i publiken.
Av ordförandena för de tre största partierna har Magdalena Andersson (S) tappat mest förtroende under det senaste halvåret, 5 procentenheter. Ulf Kristersson har tappat två men ligger 15 procentenheter efter Andersson. Förtroendet för Jimmie Åkesson har ökat med en procentenhet sedan juli.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.