Alla letade efter osynliga nazister, ingen brydde sig om revolutionen i våra liv

Visby.

Nazisterna fick tillstånd att ställa upp ett bokbord på Södertorg och följaktligen vimlade det av journalister, fotografer, uniformerade poliser, civilklädda poliser och privata säkerhetsvakter i den milda morgonen.
Men inga nazister syntes till.
Så bisarr är vår tid att en handfull personer som hatar judar kan sätta agendan för några timmar. Politiskt betyder nazisterna ingenting, de har ingen rörelse att tala om bakom sig, de är ett ordningsproblem, inte ett politiskt.
Några hundra meter bort startade en stund senare ett högintressant seminarium. Lokalen var överfull. Åhörarna trängdes ute i trapphuset. Seminariet handlade om artificiell intelligens, den nya tekniken som i allt snabbare takt förändrar våra liv – ditt, mitt, allas.
Inga journalister mer än jag syntes i lokalen.
Så bisarr är vår tid att det som är viktigt ofta inte förekommer i medierna men det som skriker och fladdrar på ytan lyfts upp och syns mest.
– Detta är det största ögonblicket i mänsklighetens historia, sa en av seminariets talare, Helene Blackbright.
Hon forskar i innovationsledning och har stenkoll på det nya som redan finns och det nya som kommer. Största ögonblicket i mänsklighetens historia låter kanske som en lätt överdrift, men å andra sidan har jag hört liknande från andra personer som följer den tekniska utvecklingen.
– Matförsörjningen, hälsofrågor – allt kan lösas med den nya tekniken, sa Helene Blackbright.
Vi kommer kanske att koppla ihop oss med tekniken. Det pågår redan försök i USA. Forskare har satt in elektroder i hjärnan på fullt friska personer. Deras arbetsminne förbättrades med 25 procent.
Människa och teknik blir ett.
– Vad är då en människa? sa Helene Blackbright. Tekniken tvingar oss att ställa nya religiösa och filosofiska frågor.
Robotar klarar redan att återskapa mänskliga röster och samtalsbeteenden så perfekt att maskinen kan ringa en hårfrisörska och småprata och beställa tid utan att hårfrisörskan märker att det är en maskin. Vilka lagar ska gälla i framtiden? Måste datorn presentera sig som dator och förklara att den hypersnabbt kommer att lära sig av samtalet för att bli ännu smartare?
Helene Blackbright tycker inte det.
– Varför? Jag behöver ju inte redogöra för min bakgrund och utbildning när jag ringer någon trots att vi människor har olika förutsättningar.
Ska lagarna i framtiden stiftas för fysiska personer (du och jag) och juridiska personer (företag, organisationer), som i dag, och dessutom för något nytt – digitala personer?
Sådana frågor diskuterade deltagarna i seminariet som arrangerades av Microsoft.
– Jag heter Kalle. Jag utger mig för att vara människa, inledde en man i publiken sin fråga.
Skratt. Vänlighet. Nyfikenhet. Trängsel. Trötta ben.
Alla deltagarna i panelen var ense om att den nya tekniken inte får överlåtas till experterna, allmänheten måste träna upp sitt kritiska tänkande. Det duger inte att sitta med armarna i kors och låta en robot fatta alla beslut på jobbet. En dag kan den bestämma fel.
För att inte tala om alla möjligheter till övervakning som tekniken ger regeringar som vill trycka ner sina medborgare.
– Vi måste lära oss att samarbeta med robotar med artificiell intelligens. Människor och robotar kompletterar varandra, sa Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft i Sverige. Men i vissa fall kommer robotarna att ta över. Som i självkörande bilar. Yrkeschaufförerna får utbilda sig till annat, inom sjukvården till exempel.
Så bisarr är vår tid att ödesfrågor som dessa hamnar i skymundan. Medan några män i samhällets periferi som anser att mörkhyade är en fara för "den nordiska rasen" får enorm publicitet.