Ryssland har mest att vinna på sprängningen av dammen

Medan Ryssland och Ukraina slungar anklagelser mot varandra är det kanske mer upplysande att titta på vem som gynnas mest av att Kachovkadammen brustit.

Det av Ryssland ockuperade Krim går miste om sitt dricksvatten men för Ukraina är följderna långt mycket svårare.

Följ ämnen
Ukraina

Till att börja med måste ukrainska myndigheter mitt under brinnande krig ombesörja evakueringen av tiotusentals människor som bor i de samhällen utefter floden Dnepr som nu har översvämmats. Det kräver stora resurser mitt i ett läge där Ukraina redan startat eller är på väg att starta en militär motoffensiv mot de ryska styrkorna som ockuperar ukrainskt territorium. Det tvingar Ukrainas att skifta fokus.

Ukraina hävdar att sprängningen av dammen inte kommer att påverka offensiven men det är uppenbart att vissa av de områden som Ryssland ockuperar nu blir mycket svårare att försöka återta.

Allvarlig brist på dricksvatten hotar flera större städer i regionen där Ukraina är i kontroll.

Kachovadammen är en av de absolut största i Europa. Det uppges handla om en vattenmängd motsvarande Mälaren. De områden som nu översvämmas kommer att vara obeboliga för lång tid framöver. Vissa områden är jordbruksmark som inte kommer at ge några skördar i år och det är tveksamt hur det ser ut på längre sikt.

Kachovkadammen.

Förutom den mänskliga tragedi det innebär för alla de ukrainare som nu tvingas evakuera, kanske för en andra eller tredje gång, hotar även en ekologisk katastrof. Experter menar att det kan ta årtionden för växt- och djurliv att återhämta sig. 

Men de slutliga följderna är i ögonblicket omöjliga att överblicka.

Säkerhetsrisk

Floden Dnepr har de senaste året utgjort en frontlinje mellan Ukraina och de ryska trupperna efter att dessa drevs tillbaka till andra sidan flodbanken under Ukrainas offensiv förra året. Det innebär att området varit kraftigt minerat. Minor som nu kan slitas loss och flyta med flodvattnet för att dyka upp på helt nya platser där de framöver utgör en svår säkerhetsrisk för ukrainska medborgare.

En annan säkerhetsaspekt är att kärnkraftverket Zaporizjzja tar sitt kylvatten från dammen. IAEA, det internationella atomenergiorganet uppger att det inte är någon omedelbar fara för kärnkraftverket men på sikt är det ytterligare ett orosmoment.

Även för Ryssland finns vissa nackdelar med att dammens brustit. Det innebär att den av Ryssland ockuperade Krimhalvön går miste om sitt dricksvatten. Även i ryskkontrollerade områden måste människor evakueras.

Översvämningarna gör det givetvis också svårare för Ryssland att sätta in en motoffensiv över floden. Men vad vi vet har ryssarna inte haft några planer på en sådan. Snarare har de försökt förbereda sig för att stå emot en ukrainsk offensiv understödd av stridsvagnar, artilleri och andra avancerande vapen som västvärlden försett Ukraina med.

I krig är sanningen det första offret, brukar det heta. Normalläget är att båda sidor i en konflikt anklagar varandra för att ligga bakom illdåd som kollapsen av Kachovkadammen. Fortfarande vet vi inte om det var ryssarna som sprängde den, Ukraina som gjorde det eller om den kollapsade av tidigare skador.

Lögnen som vapen

Men när det gäller Rysslands angreppskrig mot Ukraina har ett drygt år av strider visat att Ryssland systematiskt använder lögnen som vapen.

Det innebär inte att Ukraina alltid talar sanning men de har visat sig att oftare ligga närmare sanningen än propagandan som kommer ut från Kreml.

Till det ska läggas att dammkatastrofen aldrig inträffat om det inte vore för Rysslands invasion.

Översvämmade gator i Cherson.

Ukraina jämställer sabotaget av dammen med användandet av massförstörelsevapen och därmed ett krigsbrott.

I så fall ännu ett i raden av ryska förbrytelser.

FN:s säkerhetsråd blixtinkallades igår för att fördöma det som hänt och reda ut fakta.

Men hur långt räcker det egentligen att omvärlden riktar muntliga fördömanden mot Ryssland.

Vladimir Putin struntar totalt i vad världen, i synnerhet västvärlden, tycker om Rysslands krig i Ukraina. För honom finns bara ett mål och det är i nuläget att undvika en förlust och på något sätt försöka få det att framstå som att Ryssland till slut segrat.

Kärnvapen

Väst har satsat enorma resurser på att hjälpa Ukraina med vapen och pengar. Men har trots det inte kunnat hindra Putin från att fortsätta sin bärsärkagång i grannlandet.

Frågan är hur länge världen kan tillåta den ryske diktatorn att fortsätta skapa kaos utan att på ett mer påtagligt sätt än i dag straffa Ryssland.

Sanktionerna slår visserligen mot den ryska ekonomin men de har så här långt uppenbarligen inte räckt för att tvinga Putin att avbryta kriget.

Signalen från USA:s president Joe Biden har hela tiden varit att USA och Europa till varje pris måste undvika att bli direkt indraget i ett direkt krig mot Ryssland, något som skulle kunna utvecklas till ett tredje världskrig.

Gränsen går vid om Putin använder kärnvapen eller andra massförstörelsevapen. Om det är Ryssland som sprängt dammen kommer Putin allt närmare ett läge där väst måste fundera över om man behöver gripa in mer kraftfullt för att stoppa Rysslands våldtäkt på Ukraina.