En doft av jäv då kvinna döms för hot mot domare

Värmlands tingsrätt

En kvinna har dömts till fängelse för att ha hotat en domare vid en tingsrätt.

Det här är en historia med unken doft.

Upprinnelsen till detta rättsfall, som inte saknar anmärkningsvärda inslag, är ett fult överfall vid en mack i Munkfors i somras.

Bråk uppstod, kniv kom fram, en man vacklade blodig in på en pub i närheten, några lediga brandmän räddade troligen hans liv, ambulanshelikopter till sjukhus.

Rättegången i Värmlands tingsrätt blev en stökig historia, bland annat kördes den åtalade mannens mamma och hennes karl ut ur rättssalen vid något tillfälle.

När så domen meddelades, nio års fängelse för försök till mord, hörde mamman av sig till tingsrätten. Så långt är alla inblandade överens. Men sedan går berättelserna isär.

Kvinnan säger att hon ringde tingsrätten för att förhöra sig om hur domen mot sonen löd, och ja, hon blev upprörd över att den var sträng, men hon hotade ingen.

Domstolshandläggaren som tog emot samtalet har dock en annan version. Hen säger att kvinnan anklagade domstolens personal för att vara rasister och att hon skulle ”komma och ta domaren”.

Åtal för hot mot tjänsteman. Fyra månaders fängelse, vilket i sig inte är mycket att orda om.

Vittnet bedömdes som trovärdigt. Den hotade rådmannen upplevde obehag, började se sig om över axeln då hon var ute.

Och även om det nu inte var ett direkt dödshot, så var det ett hot som riktats mot en domare samma dag som denne meddelade en dom. Det var ett angrepp på själva rättsstaten.

Men det är naturligtvis komplicerat då en tingsrätt ska döma i ett mål där brottsoffret är en domare vid samma tingsrätt. Och där det enda vittnet också arbetar vid domstolen.

Riskerna för jäv är så uppenbara att jag inte behöver resonera mer om den saken.

Detta problem löste Värmlands tingsrätt genom att förklara hela domstolen jävig.

I stället kallades det in en domare från den så kallade förstärkningsstyrkan in för att vara ordförande i målet.

Förstärkningsstyrkan är en pool med domare som kan rycka ut och förstärka domstolar runt om i landet vid extrem arbetsbelastning eller då ordinarie rådmän saknas.

Så långt inga konstigheter. Men domaren som valdes arbetar redan sedan ett par månader halvtid på Värmlands tingsrätt.

Han har ett tjänsterum bara några dörrar bort från vittnet, och ytterligare en bit ner i samma korridor sitter brottsoffret.

Domstolen borde givetvis ha valt en domare som inte har några kopplingar alls till just denna tingsrätt.

Egendomligheterna slutar inte med detta. Under förhandlingen satt ett antal kollegor till den hotade på åhörarbänkarna.

Det är inte bara Hells Angels som brukar dyka upp för att visa stöd.

Och när försvarsadvokaten anförde att personen från förstärkningsstyrkan var jävig hoppade chefsrådmannen på tingsrätten in för att fatta beslut.

Han kom raskt fram till att förhandlingen kunde fortsätta, här fanns inga problem.

Samma domstol som ansåg sig jävig tyckte sig med andra ord vara obehindrad att fatta ett viktigt beslut som har med just denna fråga att göra.

Formellt möjligen i sin ordning, men den här frågan borde ha hanterats av en utomstående domare.

Och inte nog med detta. Källor vid domstolen berättar för mig att rådmannen som dömde i målet, målsäganden och vittnet har diskuterat fallet öppet innan förhandlingen.

Ytterligare en egendomlighet är att kvinnan inte släpptes ur häktet i samband med domen. Tingsrätten ansåg att det fanns risk för att kvinnan skulle smita från sitt straff.

Visst, den dömde bor i Finland. Men hon lever lugnt och stillsamt och mellan de nordiska länderna finns överenskommelser som innebär att om hon trilskats hade grannlandet smidigt lämnat ut henne till Sverige.

Domen har överklagats. Hovrätten beslöt snabbt att försätta kvinnan på fri fot.

Jag hoppas att överinstansen också tar sig en allvarlig funderare på de jävsinvändningar som försvarsadvokaten har rest.

Det är ytterst en fråga om tilliten till den dömande verksamheten. Caesars hustru får inte ens misstänkas.

Följ ämnen i artikeln