Så försöker Biden rädda seger i presidentvalet
Det var ingen slump att Biden strax innan han reste för att kampanjtala i muslimtäta Michigan utfärdade sanktioner mot israeliska bosättare.
Han försöker undvika en röstbojkott som hotar hans återval och vill samtidigt skicka en signal till Israel att det finns en gräns för USA:s stöd.
Bidens beslut att rikta personliga sanktioner mot fyra israeliska bosättare på den av Israel ockuperade Västbanken är mycket ovanligt. Rentav unikt.
Presidenten känner att han måste balansera sitt stöd till Israel för att inte förlora viktiga väljargrupper inför höstens presidentval.
Det kan redan vara för sent.
En rörelse har bildats bland amerikanska araber i USA med uppmaningen att inte rösta på Biden i november. Abandon Biden-kampanjen är särskilt stark i Michigan, en delstat där det bor 300 000 människor som har sina rötter i Mellanöstern och Nordafrika. Men även i andra vågmästarstater finns det avsevärda minoriteter från arabvärlden.
En opinionsmätning från slutet av förra året bland amerikaner med arabiska rötter visade att stödet för Biden gått ner från 59 procent till bara 17 efter kriget i Gaza.
Biden vann delstaten i presidentvalet 2020 med bara dryga 150 000 rösters marginal. Till segern bidrog att en stor del av den arabiskättade befolkningen röstade på Biden. Om de avstår från att rösta i år kan det ge segern i delstaten till Trump som i så fall lägger beslag på viktiga elektorsröster i en av sex avgörande vågmästarstater.
Men det är inte bara den muslimska befolkningen som är Bidens måltavla. Det finns många unga väljare inom det demokratiska partiet som är starkt kritiska mot vad de uppfattar som Bidens ensidiga stöd för Israel.
”Folkmords-Joe”
Det är tack vare en strid ström av vapen och ammunition från USA som Israel kan fortsätta sitt urskillningslösa bombande i Gaza. Biden har flera gånger uppmanat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att ta större hänsyn till civilbefolkningen. När Netanyahu struntat i den uppmaningen har Biden inte agerat.
Vid så gott som alla framträdanden som president Biden gjort sedan Gazakriget startade har det funnits demonstranter på plats som ropat glåpord mot presidenten som ”Folkmords-Joe” eller ”Hur många barn har du dödat idag?”.
Om kriget blir långvarigt blir protesterna ett problem för Biden. Han behöver de unga, välutbildade väljarna. Även om risken är liten att varken de eller väljarna med rötter i Mellanöstern kommer att rösta på Trump istället så skadar det Bidens chanser om väljare som normalt skulle ha röstat på honom istället stannar hemma eller röstar på någon av de oberoende kandidaterna som egentligen inte har någon chans att vinna.
Frågan är dock om inte Biden måste göra mer än att bara straffa fyra bosättare för att övertyga kritikerna.
Då kanske signalen mot Israel på ett sätt är viktigare.
USA har länge irriterat sig på bosättarrörelsen. Både den förre presidenten Obama och Biden anser att bosättarna hela tiden sätter käppar i hjulet för den enda fredliga lösning av konflikten som omvärlden kan se, bildandet av en självständig palestinsk stat på de områden som Israel i dag ockuperar.
Förlorar tålamodet
Läget har förvärrats avsevärt sedan Gazakriget. Bosättarvåldet mot palestinierna på Västbanken har ökat kraftigt samtidigt som bosättarna fått skydd och stöd från den israeliska armén. Omvärlden ser våldet som en stor riskfaktor för en utvidgning av konflikten och har upprepade gånger krävt att Netanyahus regering ska hålla bosättarna i schack. Utan resultat.
Nu hoppas Biden att hans sanktioner ska få både bosättarrörelsen och Netanyahu att inse att USA menar allvar.
Många av bosättarna har sina rötter i USA och är amerikanska medborgare. De fyra som sattes upp på sanktionslistan får inte resa till USA, får sina eventuella tillgångar i USA frusna och kan inte längre ta emot pengar från USA.
Inte minst är det en signal till de högerextrema bosättarpartierna som ingår i Netanyahus regering att USA är på väg att förlora tålamodet. Det är män som finansministern Bezalel Smotrich och polisministern Itamar Ben-Gvir som genom att ständigt hota att lämna regeringen försöker förhindra att Netanyahu ska gå med på en vapenvila eller göra andra eftergifter.
Netanyahu reagerade surt på Bidens sanktioner som han kallade ”helt onödiga”.
Samtidigt som Biden offentliggjorde sanktionerna slog han fast att USA fortsatt står helt bakom Israel. Men beslutet måste ändå ses som det första verkliga tecknet på att det finns åtminstone en liten spricka mellan USA och Israel.
De två huvudpersonerna har motstridiga intressen.
Netanyahu vill hålla igång kriget så länge som möjligt eftersom han sannolikt tvingas avgå i samma stund som kriget tar slut.
Biden vill ha ett snabbt slut på kriget så att det inte förstör hans chanser att vinna presidentvalet.